Surströmming vapen i EU:s fiskestrid
En kamp för surströmming och småfiskare, anser regeringen när man nu tar strid mot EU-kommissionens förslag till stoppat sill- och strömmingsfiske i Östersjön. Tung nattmangling väntar i Luxemburg.
Även i normala fall brukar det ta lång tid för EU-ländernas fiskeministrar att enas om kommande fångstkvoter. Inför 2024 är dock läget ännu tuffare, då kommissionen vill stoppa allt riktat fiske efter sill och strömming i centrala Östersjön och Bottniska viken.
Bara bifångster vid annat fiske ska tillåtas, med hänvisning till de hotade bestånden.
Svenskt motstånd
Men det riskerar att slå helt fel, tycker landsbygdsminister Peter Kullgren (KD).
— Vi från svensk sida är väldigt noga med att vi behöver hålla nere kvoterna, samtidigt som vi inte vill att det bara ska vara bifångster. För de bifångsterna kommer till stor del att tas av de som är ute och trålar efter annat, exempelvis skarpsill, säger ministern på väg in till veckans avgörande – och sannolikt långa – EU-möte i Luxemburg.
Även övriga fiskeländer tycker illa om kommissionens förslag, även om åsikterna går isär kring hur mycket som borde få fiskas. Striden riskerar ändå att dra ut på tiden då det finns ren EU-juridik att ta hänsyn till, för att kvotbesluten ska kunna stå på rättslig grund.
Hotad surströmming?
Regeringen ser kvotförslaget som tecken på att kommissionen "inte har koll" på hur det riktade fisket fungerar och menar att det behövs för att bibehålla kulturen i kustsamhällen. Det handlar bland annat om leveranser till tillverkarna av surströmming.
— Det är oerhört små volymer i jämförelse. Sverige är berett att ha en väldigt lågt satt fiskemöjlighet, så länge vi värnar det fiske som är till humankonsumtion. Jag tror att många, inte minst längs Norrlandskusten, inte vill vara med om att EU går in och beslutar om att vi inte ska ha kvar vår surströmming, säger Peter Kullgren i Luxemburg.
