Hur hamnade Argentina i inflations-infernot?

Argentina var en gång i tiden ett av världens rikaste länder – rikare än både Frankrike och Tyskland. Men det var då det.

MISSA INTE: Rekordhöga räntorna bakom storbankernas miljardfest

För dyrt med kött

Småbarnsföräldrarna Oriana och Samir är två argentinare som bor i Buenos Aires, och delar en lägenhet med flera andra släktingar för att ha råd.

– Man funderar konstant på hur man ska få pengarna att räcka. Vi är ett biffland, men vi har bara råd med  kyckling för att det är billigare, säger Oriana till BBC.

Devalverade peson

När presidenten bestämde sig för att devalvera den argentinska peson med 50 procent i ett försök att stoppa hyperinflationen spred sig en skräck bland hushållen i det latinamerikanska landet, vilket BBC rapporterade i december.

Men det har inte hjälpt. Argentina är i ett värre läge nu än i fjol. Familjer får inte hushållsekonomin att gå ihop efter att landet hamnat i en inflationsspiral.

I februari har kravallpolis avfyrat gummiklädda kulor mot demonstranter i ett försök att ta kontroll över huvudstaden Buenos Aires, där oro råder.

Vad har hänt i Argentina?

I våras var inflationen över 100 procent enligt BBC. I somras hade den stigit till 118 procent.

Det innebär att priserna ökade till mer än det dubbla på bara ett år.

I höstas visade det sig att regeringens åtgärder inte hade fungerat. Trots chockhöjda räntor och ekonomiska sparpaket inom offentlig sektor, och ett överraskande presidentval där högerpopulisten Javier Milei vann valet steg inflationen till hissnande 160 procent på årsbasis i november.

Prisökning på 25 procent – i månaden

På månadsbasis var inflationen 12,8 procent i november – en historiskt hög siffra. I december hade den fördubblats på månadsbasis till över 25 procent och årstakten steg till 211 procent i januari.

I ett försök att ta kontroll över ekonomin har presidenten devalverat landets valuta, den argentinska peson, med hela 50 procent mot den amerikanska dollarn.

Nu: 258 procents inflation

Men kontrollen har uteblivit och nu spår OECD att Argentina kommer att få dras med 258-procentig inflation i årstakt under 2024.

Det är extrema siffror även för Argentina, som under 2022 hade 95-procentig inflation. Peson har aldrig varit särskilt stabil men den nuvarande inflationen är den högsta sedan 1992, rapporterade nyhetsbyrån AP i januari.

Då infördes Nya peson. Växlingskursen mot den förra peson var då 10 miljarder gamla peso mot en ny. Innan dess gick landet igenom flera försök till stabila valutor efter att demokrati infördes i början av 1980-talet.

Nu stöter dessutom den kontroversielle nyvalde presidenten på patrull i landets kongress som skickar tillbaka hans lagförslag för omarbetning, vilket Nyheter24 skrev på onsdagen.

Mardröm för folket, mardröm för regeringen

Javier Milei har varit president i knappt två månader sedan han valdes in i november och svors in i december.

40 procent av landets befolkning lever i fattigdom.

Dessutom är livsmedel och alkoholfria drycker inflationsdrivande – det vill säga de som ökar mest i pris. Och det är de priserna som påverkar låginkomsttagare mest eftersom livsmedel är en större andeldel av utgifterna för arbetare, studenter och pensionärer än för företagare och tjänstemän.

Nu kostar en amerikansk dollar 800 pesos, vilket allvarligt skadar landets förmåga att importera varor från utlandet. För första gången går Argentina om Venezuelas inflation som ligger på 193 procent i årstakt. Argentina hade därmed Latinamerikas högsta inflation 2023.

Exporten störtar

Industriproduktionen i Argentina sjunker dessutom, med 12,8 procent på årstakt. Det är betydligt värre än Bloombergs analytikers förväntade 5,5 procent.

Varför är Argentina så utsatt?

Det finns många anledningar till att Argentinas ekonomi stagnerat. På ett sätt kan man säga att Argentinas ekonomi varit ostadig i sju årtionden. Man har också misslyckats med att betala sina skulder till internationella långivare som IMF och Världsbanken – senast 2020.

Det internationella förtroendet för Argentina och dess valuta är därför lågt och i tider av ekonomisk osäkerhet – som under pandemin och sedan Rysslands invasion av Ukraina, förvärras situationen ytterligare.

Presidenten hoppas nu kunna vända den ekonomiska utvecklingen och i januari och februari hoppas man på att få ner inflationen till 20 procent, vilket ändå skulle innebära den högsta inflationen på 32 år i landet.

Samtidigt ökar motsättningarna i landet och regeringens utlovade nedskärningar i offentlig sektor välkomnas av de internationella långivarna – men inte befolkningen.

Läs mer om ekonomi:

Riksbankstopp utesluter inte sänkning i mars

Bedragarnas nya fräcka metod: Så lurar de till sig din lön

Experten: Så mycket pengar bör en barnfamilj ha på sparkontot

Rekordhöga räntorna bakom storbankernas miljardfest