Tidskrifter som Forbes och Bloomberg har för vana att ranka världens rikaste personer, men det är inte en sådan typ av lista Håkan Johansson har varit med och skapat.
World elite database (WED) har ett annat syfte.
— Det här är en databas som inte bara fångar upp nationell ekonomisk makt, utan också global ekonomisk makt, berättar Johansson, som är professor i socialt arbete vid Lunds universitet och ordförande i nätverket av forskare som arbetat med databasen.
3 500 namn
Urvalet har skett utifrån tre kriterier:
1. Personerna leder ett av de största företagen i sitt land.
2. Personerna är tillräckligt förmögna för att kunna ta kontrollen över de största företagen.
3. Personerna sitter på positioner som ger möjlighet att sätta regler för hur marknaden fungerar.
— Det är den första internationella databasen över den ekonomiska eliten. Den sträcker sig över 16 länder och inkluderar stora delar av världens ekonomi. Totalt sett är drygt 3 500 namn med, cirka 140 individer är svenskar, säger Johansson.
Personerna på listan liknar på många sätt varandra.
— De är i liknande ålder. Det är övervägande män och de är övervägande födda i landet de bor i. Vi kan se att det är väsentligt svårare för kvinnor att nå de här maktpositionerna.
Sticker ut
På ett sätt sticker svenskarna på listan ut. Endast fem procent av vår ekonomiska elit har en doktorsgrad, vilket kan jämföras med Tyskland där 35 procent av namnen i databasen har doktorsgrad i sin utbildning.
— Våra nationella kännetecken delar vi på många plan med de andra skandinaviska länderna. Vi ser att man oftast är född i den ekonomiska maktens centrum, alltså Stockholm. Är du född på landsbygden är det svårare att nå den här positionen. Så är det inte i Norge.
— Det är också så att den svenska ekonomiska eliten har en stark anknytning till Handelshögskolan. Olika ekonomiska utbildningar är viktigt.
Därför behövs databasen
Namnen i databasen är anonymiserade för allmänheten. Uppgifterna i den rör kön, ålder, utbildningsinriktning, utbildningsnivå och födelseort. Och vad ska den egentligen användas till?
Johansson förklarar.
— Den hjälper oss förstå att människor med stor ekonomisk makt har stor samhällspåverkan. En viktig del i forskningen handlar om att skapa mer kunskap om samhällsfenomen.
