Sveriges Bostadsrättscentrum, SBC, slår larm om att penningtvätt i bostadsrättsföreningar ökar i Sverige.
Genom en höga andel bluffakturor, okända betalare och falska löneutbetalningar är risken stor för att hamna mitt i den ekonomiska brottsligheten inom fastighetssektorn.
MISSA INTE: 4 varningstecken: Då har du blivit hackad
Larmet: Penningtvätt drabbar bostadsrättsföreningar
I ett pressmeddelande redogör Fredric Gustafsson, affärsområdeschef ekonomisk förvaltning hos SBC, att vissa typer av brott utmärker sig. Genom att använda föreningens transaktioner eller medlemsstruktur som täckmantel kan kriminella få sina svarta pengar att framstå som vita och således lagliga.
En bidragande orsak till att allt fler riskerar att utsättas är den sårbarhet som genomsyrar föreningar och deras styrelser. Bostadsrättsföreningar hanterar inte sällan stora summor pengar vilket kan locka till sig de kriminella. Därför är det viktigt att ta ägandeskap och kontroll över rutiner och processer så att risken minskar.
– Denna typ av brott är viktigt att uppmärksamma då det ofta sker utan medlemmarnas vetskap och kan i värsta fall leda till att miljonbelopp går förlorade. Förutom de rent juridiska och ekonomiska problem som penningtvätt innebär, kan det även få andra konsekvenser. Det kan skada föreningens rykte, skapa oro bland medlemmar och leda till granskningar från myndigheter. Därav är det viktigt att motverka denna typ av brott på bästa möjliga sätt, säger Gustafsson i SBC:s pressmeddelande.
MISSA INTE: Sedeln är värd 14 446 kronor – har du pengen?
Hela sektorn är sårbar för ekonomisk brottslighet
Nyheter24 tog kontakt med Fredric Gustafsson för att höra vilka som kan vara extra utsatta och således bör passa sig för de kriminella. De sätter nämligen gärna tänderna i de föreningar som visar sig sårbara.
”Vår erfarenhet är att hela förvaltningssektorn i Sverige är sårbar för ekonomisk brottslighet – oavsett geografiskt läge. Däremot ser vi en något ökad risk i områden där organiserad brottslighet har fäste, vilket ofta sammanfaller med de områden som Polismyndigheten definierar som utsatta”, skriver han i ett mejl till Nyheter24.
Han redogör dessutom att det är svårt att säga exakt vilka summor det kan röra sig om som bedragare och bluffmakare kan göra lagliga via brf:er.
”Det varierar kraftigt. Det kan röra sig om falska utlägg på några tusen kronor – till avancerade bluffakturor kopplade till påstådda renoveringar som i värsta fall dränerar föreningar på miljonbelopp. Hela föreningens ekonomi kan riskeras om inte rutiner finns på plats”.
Sitter du i styrelsen? Gör detta om du misstänker brottslighet
För att underlätta för dig som sitter i bostadsrättsföreningens styrelse, delar Fredric Gustafsson en punktlista för dig att ha koll på.
Det är nämligen viktigt att styrelsen har ett tydligt ansvar att agera vid misstanke om oegentligheter, och då agera enligt följande:
- Dokumentera avvikelser och misstankar
- Granska ovanliga betalningar eller avtal
- Ifrågasätt oklara boendeförhållanden
- Kontakta förvaltaren som, vid behov, ska rapportera misstänkt aktivitet till Finanspolisen.
Sitter du inte i styrelsen? Gör detta om du misstänker brottslighet
Gustafsson och SBC rekommenderar följande för medlemmar:
- Kontakta styrelsen skriftligt: Beskriv vad som väcker oro, till exempel konstiga faktorer eller omfattande andrahandsuthyrning
- Begär att frågan tas upp på styrelsemötet eller årstämman. Även en extra stämma kan begäras enligt lag
- Informera förvaltaren om misttanken är allvarlig eller inte tas på allvar av styrelsen
- Dokumentera allt: Spara kopior på e-post, bilder, fakturor eller annan information
"När styrelser vågar ställa obekväma frågor, följa pengarna och samarbeta med en professionell förvaltare – då står föreningen betydligt starkare mot ekonomisk brottslighet ", avslutar Gustafsson med att skriva till Nyheter24.
.jpg)
