Peter Malmqvist tror att marknadsreaktionerna på president Donald Trumps 30-procentiga handelstullar blir relativt beskedliga.
— Marknaden vill gärna tro på sin initiala analys, att presidenten är för tillväxt, säger han.
Tidigare stora nedgångar, som tullkaoset den 2 april, räntechocken och pandemin, har hämtats in med råge. Då blir det lågt intresse för att sälja nu, trots negativ information, förklarar han. Det är helt enkelt värre att vara utanför än inne på marknaden.
— De som sålde på botten blev förlorare. Aktiemarknaden blir rädd för att sälja i nedgång.
Hanterbart
Tullhotet är inte bra, men ändå hanterbart för företagen, tror sparekonomen Frida Bratt.
— Om börsens logik håller i sig så skulle marknaden kunna tolka det här som ”det kunde ha varit värre – det kunde ju ha varit 50 procent som han hotade med först", säger Frida Bratt, sparekonom på Nordnet.
Av Stockholmsbörsens många exportberoende företag är det i synnerhet verkstadsbolagen – en tongivande sektor på börsen – som kommer att påverkas av tullarna.
Viss fallhöjd
— Det är klart att det finns en sårbarhet där, men det finns också en viss fallhöjd på börserna i och med att de har gått så pass bra trots att vi har haft de här hoten latent hängande över oss hela våren, säger Frida Bratt.
Så hur sannolikt är det att tullarna kommer att landa på 30 procent?
— Det är väl den frågan som marknaden har ställt sig under hela våren och kommit fram till att det inte kommer att bli så farligt. Förhoppningen är att sista ordet inte är sagt och att företagen kan föra över de ökade kostnaderna på konsumenten, säger Frida Bratt.
— Det är dock lättare sagt än gjort i en lågkonjunktur där konsumenterna redan håller hårt i plånboken.
