Direkt vid öppning steg alla tre stora index i New York, men humöret surnade. Vid stängning hade breda S&P500-indexet sjunkit 0,4 procent och Dow Jones industriindex backat 1,0 procent.
Tekniktunga Nasdaqs kompositindex låg däremot plus, 0,2 procent – en stängning på en ny rekordnivå, enligt CNBC.
Under dagen släpptes statistik som visade att inflationen i USA enligt måttet KPI – konsumentprisernas ökning i årstakt – steg till 2,7 procent i juni. Det kan jämföras med 2,4 procent i maj och med analytikernas prognoser som i snitt räknat med 2,6 procent.
Skyler Weinand, investeringschef på finansrådgivningsföretaget Regan Capital, säger att president Donald Trumps oklara importtullar är den stora faktorn som kommer att påverkar vart inflationen tar vägen.
— Det tar lite tid för tullar att synas i statistiken, men det är högst troligt att en tulldriven inflationsuppräkning är på gång, säger han till Bloomberg.
Trump slog sig under dagen också för bröstet om ett nytt avtal med Indonesien, som beläggs med 19-procentiga tullar.
Nvidia draglok
Indextunga Nvidia – världens högst värderade börsbolag – steg 4,0 procent.
Detta efter beskedet att amerikanska myndigheter har godkänt att chiptillverkaren får återuppta sin försäljning till Kina av en anpassad variant av det så kallade H20-chipet.
Nvidia drog med sig stora delar av tekniksektorn uppåt. Fem av de sju mycket indextunga teknikbolagen som tillsammans kallas "The magnificent seven" – "de magnifika sju" – steg.
Bara Meta (Facebook) och elbilsföretaget Tesla backade.
Fondförvaltaren Blackrock och banken Wells Fargo föll 5,9 respektive 5,5 procent efter kvartalsrapporter. Bättre gick det för rapporterande storbankerna JP Morgan Chase och Citigroup – plus 0,9 respektive 3,7 procent.
Ond cirkel
Samtidigt steg räntornas på amerikanska statsobligationer, oavsett löptid. För obligationer med 30-årig löptid kröp räntan återigen upp över 5 procent.
Den snuddar därmed nivåer som nåddes under striden i kongressen om Trumps statsbudget – när oron steg för de stora skattesänkningar, som beräknas öka landets redan enorma statsskulden med tusentals miljarder dollar.
Detta speglar en ond cirkel där USA måste betala en högre ränta för att få investerare, vilket i sin tur ännu mera ökar kostnaderna för statsskulden.
