Årets höstbudget blir någon typ av valbudget för regeringen, tror Alexandra Stråberg, chefsekonom på Länsförsäkringar. Hon antar att reformutrymmet blir lite större än vanligt på grund av detta – men också för att det finns ett behov. Jens Magnusson är inne på samma spår.
— Man ska inte överdriva det här med valfläsk, men det är ofta inte det året som regeringen väljer att snåla alltför mycket, säger han.
Behöver ”puff”
Enligt Magnusson har vi fortfarande låg tillväxt, hög arbetslöshet och ”rätt så starka statsfinanser”. Därför finns det både skäl och utrymme för en ”ganska expansiv budget”. Trots reallöneökningar, lägre inflation, skattesänkningar och räntesänkningar har hushållen inte riktigt ökat sin konsumtion.
— Det känns som att hushållen behöver en ytterligare puff, en liten stimulans för att våga bli lite mer offensiva. Det är både troligt och rimligt att det är där man kommer lägga mest krut, säger han.
Även Stråberg ser att det rådande läget kan göra att regeringen går fram med en budget där man satsar på hushåll och företag för att främja tillväxten. Magnusson tror också att regeringen kommer att göra någonting på företagssidan, men att det inte ”står högst upp på agendan”.
— Kanske någonting för att inte företagen ska känna sig alltför bortglömda i alla fall, säger han.
Samtidigt menar Stråberg att den tid vi lever i kräver en annan typ av långsiktighet i de budgetar som läggs. Hon ser ett behov av investeringar inom skola, infrastruktur och klimat. Stora investeringar i till exempel infrastruktur eller försvarsindustrin kan få tillväxteffekter, pekar hon på.
Budget ska förhandlas
Magnusson tror att reformutrymmet, det vill säga hur stora ofinansierade satsningar som regeringen kan göra, blir ungefär i linje med förra året: cirka 60 miljarder kronor. Men utifrån Konjunkturinstitutets (KI) bedömning är reformutrymmet för 2026 34 miljarder kronor.
De kommande veckorna ska budgeten för nästa år förhandlas fram mellan regeringen och Sverigedemokraterna.
— Det är KI:s bedömning av vad de tror att vi kommer att ha. Sedan gör vi en egen bedömning, som jag kommer att återkomma till i slutet av augusti, har finansminister Elisabeth Svantesson (M) tidigare sagt till TT.
