Regeringen och samarbetspartiet Sverigedemokraterna vill halvera matmomsen, från tolv till sex procent, som en del av paketet i höstbudgeten. Detta bland annat för att stötta barnfamiljerna och få fart på svensk ekonomi.
Men det är ett synnerligen ineffektivt sätt att använda statens finanser på, enligt de ekonomiska forskare TT varit i kontakt med.
”Jättedålig idé”
— Det är en jättedålig idé. Du kommer inte hitta någon skatteekonom som tycker att det här är bra. Det är ett väldigt trubbigt instrument om vi ska hjälpa dem som har svårt att betala för maten, säger Åsa Hansson, docent i nationalekonomi och skatteexpert på Lunds universitet, i en kommentar till TT.
— Det kostar väldigt mycket i förlorade skatteintäkter. Om man använder samma mängd skatteintäkter skulle man kunna hjälpa dem mycket mer, fortsätter hon.
Det är inte första gången som matmomsen sänks. Riksrevisionen publicerade 2018 en granskning, ledd av Peter Johansson, av effekterna på momssänkningen på livsmedel 1996, då från 21 till tolv procent.
Slog igenom på priset
— Vår bedömning var att momsnedsättningen ledde till sänkta priser fullt ut, säger Peter Johansson.
Men Riksrevisionens tittade också på hur syftet med skattesänkningen slog, det vill säga hjälpte den de svagare inkomstgrupperna? Det gjorde den visserligen, men bland annat höjda barnbidrag och bostadstillägg hade givit samma effekt, men till halva kostnaden för statens finanser, enligt Peter Johansson.
Åsa Hansson fyller i:
— Sänkt matmoms gäller ju alla. Det finns bättre metoder som är mer träffsäkra och kostar mindre, som höjt barnbidrag, inkomststöd.
Tanken från regeringen är att det ska vara en temporär lättnad för hushållen, under tiden svensk ekonomi och hushållen behöver stöttning. Forskarna pekar på svårigheten att sedan höja tillbaka momsen och att vi snarare förmodligen behöver höja statens intäkter när ett utökat försvar kommer att belasta finanserna med hundratals miljarder.
