I budgeten för nästa år har regeringen tagit i, med satsningar på 80 miljarder kronor. Av de pengarna går runt 50 miljarder in i hushållens fickor på olika sätt.
— De satsar väldigt mycket pengar på att stärka hushållens privatekonomi i år. Alla får en del av kakan, säger Stefan Westerberg.
De tjänar mest
Enligt honom tjänar barnfamiljer mest på den nya budgeten.
För en familj med två arbetande vuxna och två barn i förskoleåldern, boendes i en villa, blir det nära 1 900 kronor extra i månaden. Exemplet bygger på att de vuxna har en medianlön på 38 8000 kronor vardera och att huset har en genomsnittlig elförbrukning.
— De kan ta del av många satsningar. Lägre matmoms, lägre elskatt, lägre avgifter för förskola och fritidshem och jobbskatteavdraget, säger Westerberg.
Beräkningarna bygger på att barnfamiljer generellt också lägger mer pengar på mat.
Enligt Stefan Westerberg ser det ut som att regeringen har velat satsa mest på låg- och medelinkomsttagare. De får till exempel ett större jobbskatteavdrag rent procentuellt.
Men i kronor är det trots allt höginkomsttagare som får ut mest i slutet av månaden, inte minst för att brytpunkten för statlig inkomstskatt justeras upp vid årsskiftet.
Totalt får, enligt hans beräkningar, en höginkomsttagare 1 100 kronor mer i plånboken varje månad medan en låginkomsttagare får 300 kronor.
För pensionärer blir det ungefär 340 kronor mer i månaden.
Enligt Westerberg gynnas också höginkomsttagare av att det skattebefriade beloppet på ISK-konton höjs till 300 000 kronor vid årsskiftet.
Därför kommer också familjer med högre inkomster att gynnas mer än de med lägre inkomster, enligt Westerberg, även om familjer generellt tjänar mer på budgeten än singelhushåll.
Socialbidrag blir valfråga
Den som är arbetslös påverkas däremot inte i någon större utsträckning av budgeten, utan mer av de förändringar som sker i a-kassan i oktober.
— Beroende på hur man lever kan man kanske dra nytta av det höjda bostadsbidraget, säger Stefan Westerberg.
Tidöpartierna har också meddelat att man vill införa ett tak i socialbidraget, som främst skulle slå mot större barnfamiljer.
— Men det ska införas först 2027, så det blir en fråga mer till valet än en plånboksfråga, säger Westerberg.
