Konjunkturinstitutet, som gör prognoser och ger underlag om den ekonomiska utvecklingen till finansdepartementet, varnar för att sänkningen kan bli permanent eftersom det är politiskt känsligt att höja momsen och därmed priserna igen.
Resultatet blir då ett bestående hål i statsfinanserna, konstaterar KI och noterar att regeringen räknar med ett momsbortfall på 37 miljarder kronor för den föreslagna perioden – från den 1 april 2026 till och med sista december 2027.
KI befarar också att sänkningen kommer för sent, konjunkturen kan redan vara på uppgång nästa år.
De välkomnar
Förslaget välkomnas av LO, pensionärernas PRO och matjättarnas branschorgan Svensk Dagligvaruhandel. Den lägre momsen kan stärka hushållens köpkraft, enligt Svensk Dagligvaruhandel.
”Men priserna i butik påverkas också av utvecklingen av övriga kostnader i livsmedelskedjan – faktorer som ligger utanför butikernas och den svenska politikens kontroll” skriver matjättarnas företrädare.
Mer krångel
Lantbrukarnas riksförbund (LRF) varnar för att bara en liten del av momssänkningen kan komma konsumenterna till del eftersom inflation, transportkostnader och valutakurser och en rad andra faktorer kan påverka priserna.
Visita, branschorgan för hotell och restauranger, avstyrker förslaget då det innebär att det åter blir lägre moms på hämtmat och mat köpt i butik medan den högre momsen på kaféer och restauranger består.
Svenskt Näringsliv låter Näringslivets skattedelegation stå för synpunkterna. Delegationen anser att regeringen hade kunnat stötta låginkomsthushåll och barnfamiljer bättre med riktade bidrag i stället för sänkt matmoms som lär bli svår att höja igen 2027. Och olika momssatser betyder mer, inte mindre, krångel för företagen.
.jpg)
