Regeringen går vidare med nya skärpta regler om utvisning.
Målet är att fler utländska medborgare som döms för brott ska kunna utvisas från Sverige. Enligt regeringen ska lagändringarna träda i kraft den 1 september 2026.
Men förslaget möter nu kritik från flera håll.
Enligt TV4 varnar domstolar för att regeringens nya krav kan göra brottmål mer komplicerade, leda till längre förhandlingar och öka kostnaderna.
Vad innebär regeringens nya utvisningskrav 2026?
I dag krävs det i många fall att brottet är tillräckligt allvarligt för att utvisning ska bli aktuellt.
Med regeringens nya förslag sänks gränsen.
Enligt regeringen ska brott som huvudregel kunna leda till utvisning redan när straffet blir strängare än böter. Det kan alltså handla om fler brott än tidigare.
Regeringen menar att förändringen ska göra det lättare att utvisa personer som begår brott i Sverige.
– Nu får Sverige Nordens tuffaste regelverk för brottsutvisningar, säger migrationsminister Johan Forssell i regeringens pressmeddelande.
Domstolar varnar för att nya utvisningskrav kan försvåra brottmål
Men flera domstolar ser risker med förslaget.
Enligt TV4 handlar kritiken framför allt om att åklagare kan tvingas begära utvisning i många fler mål – även när domstolen senare kan väntas säga nej.
Det kan göra att enklare brottmål tar längre tid och kräver mer arbete.
Så påverkas skattebetalare av nya utvisningskrav 2026
Regeringens nya utvisningskrav kan också få konsekvenser för skattebetalarna.
När fler utvisningsyrkanden ska prövas väntas belastningen på tingsrätterna öka, och enligt regeringens egen utredning kan det handla om cirka 5 000 fler yrkanden per år.
Samtidigt bedöms varje mål i snitt kräva fyra timmar mer arbete. Om fler brottmål dessutom måste avgöras genom huvudförhandling i stället för snabbare processer kan kostnaderna för rättsväsendet stiga ytterligare.
Nya utvisningskrav 2026 kan påverka vanliga brottmål
Enligt TV4 kan många så kallade mängdbrott omfattas när gränsen sänks från sex månaders fängelse till straff som är strängare än böter. Det kan till exempel påverka mål som i dag ofta hanteras snabbt.
Domstolarna varnar för att fler fall kan behöva avgöras genom huvudförhandling i stället för enklare och snabbare processer.
Åklagarmyndigheten varnar för risker med regeringens utvisningskrav
Åklagarmyndigheten ser också risker med förslaget. Myndigheten varnar för att fler misstänkta kan välja att neka till brott, om ett erkännande samtidigt kan leda till utvisning.
– Vi riskerar att få misstänkta som har varit benägna att erkänna ett brott och underkasta sig det straff som de ser framför sig, som plötsligt har fått väldigt stor anledning att motsätta sig allt det därför att de är rädda för att bli utvisade, säger Lennart Guné, överåklagare och chef för utvecklingscentrum på Åklagarmyndigheten till TV4.
Regeringen försvarar nya utvisningskrav: ”Måste tänka på brottsoffret”
Migrationsminister Johan Forssell försvarar samtidigt regeringens linje.
– Hur betungande blir det inte för ett brottsoffer om personen, gärningsmannen, inte blir dömd till utvisning trots att så borde vara fallet? Vi måste tänka på brottsoffret här och inte bara systemet, säger han till TV4.
Det här innebär regeringens förslag om hårdare utvisningsregler
I regeringens förslag ingår bland annat att:
- fler brott ska kunna leda till utvisning
- gränsen ska gå vid straff som är strängare än böter
- åklagare ska bli skyldiga att yrka på utvisning i fler fall
- återreseförbud ska bli längre
- kraven för personer som kommit till Sverige före 15 års ålder ska ändras
- lagändringarna föreslås börja gälla den 1 september 2026
Källa: Regeringskansliet.
