Det har varit några tuffa år ekonomiskt för de svenska hushållen – något Statistiska Centralbyrån (SCB) också lyfter i den nyligen publicerade rapporten "Sveriges ekonomi".
"Det började med pandemin och restriktioner följt av Rysslands krig mot Ukraina och kraftigt höjda energipriser som spred sig till en mer generell prisuppgång. Både år 2020 och 2023 sjönk hushållens reala disponibla inkomster på grund av att priserna steg mer än vad de disponibla inkomsterna gjorde. Senast det hände var på 1990-talet", konstaterar myndigheten i publikationen.
Och i samband med pandemin började det hända grejer när det gäller svenskarnas sparande.
– Under de två decennierna före pandemin lånade hushållen mer än de sparade. Därefter skedde en dramatisk förändring, uppger Linus Eriksson, nationalekonom på SCB, i ett pressmeddelande.
Svenska hushåll sparar mer
Under de senaste fem åren har nämligen det finansiella likvida sparandet inte bara varit positivt, utan det har också ökat rejält. Mer specifikt har det skett en ökning med hela 974 miljarder kronor, där sparandet i likvida tillgångar ökade med 1 867 miljarder kronor och lånen med 893 miljarder kronor. Det innebär helt enkelt att svenskarna börjat spara betydligt mer än vad de lånar.
En orsak till att lånetillväxten dämpats är att styrräntan, sedan våren 2022, höjts flera gånger, vilket innebar att låntagare med korta bindningstider fick sina räntekostnader mer än fördubblade mellan 2021 och 2024. Samtidigt som räntorna steg sjönk också bostadspriserna och bostadsaffärerna blev färre. De högre räntorna gjorde dessutom att fler ville amortera på redan befintliga lån.
Vad är hushållens likvida sparande?
"Hushållens likvida sparande beräknas som skillnaden mellan transaktioner i finansiella tillgångar och skulder exklusive skatteperiodiseringar, tjänstepensioner och övriga försäkringstekniska avsättningar."
Källa: SCB
Sparandet i fonder har ökat
Därutöver har också sättet som svenskarna sparar på förändrats under de senaste fem åren. Historiskt stora nettoinsättningar gjordes på bankkonton mellan 2020 och 2022. Där sparades 200 miljarder kronor per år. Denna typ av insättningar sjönk under 2023 och 2024, till under 50 miljarder kronor. I samma veva ökade i stället sparandet i fonder.
– Mellan 2023 och 2024 nettoköpte hushållen fondandelar för närmare 250 miljarder kronor. Det kan jämföras med fondköp för totalt 18 miljarder de två föregående åren, säger Linus Eriksson i pressmeddelandet.
Sparar du också i fonder? Kommentera nedan!
