Ett nytt år stundar och i och med det väntas flera stora förändringar att genomföras som på olika sätt påverkar dig och din ekonomi.
Sedan tidigare är det känt att exempelvis matmomsen sänks, jobbskatteavdraget stärks och skatten lättas för pensionärer. Därtill har regeringen presenterat ett förslag som syftar till hatt höja bolånetaket från dagens 85 procent till 90 procent istället.
Missa inget viktigt, följ oss på GoogleFörslaget, som föreslås träda i kraft den 1 april 2026, kommer också innebära att kravet på kontantinsats sänks från 15 till 10 procent. Detta kommer göra det lättare för fler att ta sig in på bostadsmarknaden – något som inte varit helt enkelt de senaste åren, inte minst för ungdomar.
"Det är lite av en bomb för bostadsmarknaden"
Men i förändringarnas tider finns det också risker förenat med det som väntas ske. Det menar åtminstone Dagens Industris Bostadsråd. I en analys de genomfört spår man att bostadspriserna väntas stiga 2026 och att bakslag kan drabba många.
En del är EU:s strategi för att bostäderna ska bli mer energisnåla inom Europa genom minskade nettousläpp av växthusgaser men även minska beroendet av rysk gas.
– Det är lite av en bomb för bostadsmarknaden, men som i stort sett gått under radarn i Sverige. Beroende på hur det genomförs kan det bli kostsamt för många fastighetsägare, säger SBAB:s chefsekonom Robert Boije, till Dagens Industri.
I dag är bostäderna dyrare än tidigare
Bopriserna förväntas stiga med runt fem procent nästa år, redogör tidningen för. Och optimismen på bostadsmarknaden spelar en viktig roll, inte minst då Riksbanken tidigare signalerat att räntan ska ligga kvar som den gör, det vill säga oförändrad. Detta är något som DI:s Bostadsråd menar skapar stabila förutsättningar.
Men det finns risker förenat med bopriserna som nu råder.
– Räntekvoten är fortfarande hög. Det innebär att det är förhållandevis dyrare med bostäder i dag än under åren med låg ränta vilket bromsar prisuppgången, konstaterar Susanne Spector, chefsekonom på Danske Bank och medlem i Bostadsrådet.
Risken är att fler skuldsätter sig
Andra saker som påverkar plånböckerna, inte minst nästa år, är det stora utbudet av bostadsrätter i landet, hög arbetslöshet och faktumet att Riksbanken inte lär slå till med fler räntesänkningar. Därtill finns stora regionala skillnader i Sverige där storstädernas bopriser stigit markant i år.
Och när bolånetak och kontantisants väntas höjas och sänkas spår Bostadsrådet att "dopingeffekten" blir svag.
– Effekterna ska inte överdrivas men en viss andel av köparna kommer att låna mer, följa med längre i budgivningarna och därmed höja priserna, redogör Jens Magnusson för, chefsekonom på SEB, till tidningen.
