Allt fler hushåll märker av att den ekonomiska marginalen krymper när julen närmar sig. För många innebär det svårare prioriteringar, mindre utrymme för traditioner och en växande oro för hur lång pengarna faktiskt räcker. När årets högtider närmar sig står många inför ett tuffare lägre, jämfört med i fjol.
Under hösten har flera organisationer och myndigheter sett samma trend: fler söker störd, fler skär ner, och fler känner mer stress kring sin ekonomi. Ett mönster som nu blir tydligt även i Frälsningsarméns färska julrapport.

Allt fler oroas av sin ekonomi inför julen
Frälsningsarméns nya rapport för 2025 visar att en betydande del av befolkningen påverkas av de stigande kostnaderna. Totalt uppger 13 procent av svenskarna att de känner oro inför sina möjligheter att fira jul på ett sätt som motsvarar deras önskemål, en ökning från föregående år. De som sticker ut tydligare är yngre vuxna och ensamstående föräldrar, där oron är betydligt större.
Just ensamstående föräldrar drabbas hårdast av spirande kostnader för mat, energi och vardagsutgifter. Enligt rapporten anser 62 procent av dem att deras julfirande påverkas negativt av ekonomiska påfrestningar. Många av dem har redan tvingats tömma buffertsparandet, och står nu inför ett julfirande där prioriteringarna blivit både svårare och striktare.
– Samhällsförändringar såsom inflation, höjda elpriser och sänkta bidrag slår mot nya grupper. I dag möter vi på Frälsningsarmén barnfamiljer som aldrig har behövt söka stöd tidigare, säger Maria Olausson, barnrättsjurist och kårledare på Frälsningsarmén i Nässjö, i ett pressmeddelande.

Så har hushållens kostnader förändrats
Hushållens kostnader visar att prisrusningen på många vardagsvaror har bromsat in, men att vissa utgifter fortsätter upp. Bland annat väntades kostnaderna för hem, samt vatten och avlopp, att öka under 2025 – vilket det också har gjort, varnade Konsumentverket för.
Julklapparna får stryka på foten
En konsekvens av de ökade kostnaderna är att många hushåll helt enkelt minskar sina julinköp. I genomsnitt planerar svenskarna att lägga 3 687 kronor på julklappar i år, men för ensamstående föräldrar ser situationen annorlunda ut. Hela 42 procent av dem kommer att köpa julklappar för mindre än 1 000 kronor.
Siffrorna speglar en vardag där ekonomin inte längre räcker till på samma sätt. För fyra av tio ensamstående föräldrar blir minskade julklappskostnader en nödvändighet för att få övriga utgifter att gå ihop under december månad.

Oro för barnens upplevelse
Att dra ner på julens inköp innebär också en emotionell belastning. En av fem ensamstående uppger att de är bekymrade över att barnen kan bli besvikna, en siffra som är nästan fyra gånger högre än bland svenskarna i stort.
– Många har redan tagit av sin buffert. När något oväntat, såsom sjukdom eller skilsmässa, inträffar går det inte ihop längre, fortsätter Olausson.
Det skapar en växande klyfta mellan familjer som har råd att fira som vanligt och de som tvingas skala ner till ett minimum.

Så kan du få hjälp
Den som ligger i riskzonen att inte få ihop ekonomin inför julen står inte ensam. Alla kommuner i Sverige är enligt lag skyldiga att erbjuda kostnadsfri budget- och skuldrådgivning, där man kan få hjälp att göra en budget, prioritera räkningar och se över skulder.
Flera organisationer erbjuder dessutom matkassar, presentkort och riktat stöd till just barnfamiljer som har det extra tufft. Att söka hjälp tidigt kan göra att problemen inte hinner växa till obetalda räkningar och inkasso.




