Sverige har under en lång tid gått mot ett allt med digitalt betalsamhälle. Det som en gång var självklarhet, att kunna betala med sedlar och mynt, blir allt ovanligare, och allt fler butiker och tjänster väljer att helt sluta ta emot kontanter.
För många är detta en smidig utveckling, men för en betydande del av befolkningen skapar det problem i vardagen. Äldre, personer med funktionsnedsättningar och de som saknar e-legitimation riskerar att hamna utanför när digitala betalsätt blir normen. Nu visar en ny rapport att Sverige fortfarande har brister i tillgången till grundläggande betaltjänster, vilket får konsekvenser för både vardag och samhällsservice.
Missa inget viktigt, följ oss på Google
Digitala betalningar ersätter kontanter
Enligt den senaste rapporten Bevakning av grundläggande betaltjänster 2025, framtagen av landets länsstyrelser, har digitaliseringen av betalningar gått snabbt, men inte alla har kunnat följa med i utvecklingen. Problemen handlar framför allt om att kontantbaserad betaltjänster successivt ersätts av digitala alternativ, utan att rimliga alternativ erbjuds för de som har svårt att använda dem.
– Tillgänglighet handlar inte enbart om att betaltjänster finns inom rimligt avstånd utan också om hur de går att använda i praktiken. Att kunna betala för sina dagliga behov är en självklarhet för de flesta, men vad händer när det inte fungerar? Säger Anna-Karin Drake på Länsstyrelsen i Dalarnas län, som är nationell samordnare för grundläggande betaltjänster.
Rapporten visar att tillgången till kontantbetalningar har minskat mest i områden med hög andel äldre, som till exempel norra Skaraborg. Lokala förändringar sker när betaltjänstaktörer stänger kontor eller tar bort tjänster till kontanthantering, vilket påverkar alla i närområdet.
– Vi ser att kontantanvändningen fortsätter att minska, samtidigt som många är beroende av kontanter i sin vardag. Därför behöver vi även i fortsättningen ha tillgång till både analoga och digitala tjänster för betalningar, så att alla kan ta del i samhället utifrån sina förutsättningar, säger Agneta Olsson, processledare på Länsstyrelsen i Västra Götaland.
Stödinsatser ska öka delaktigheten
Länsstyrelserna arbetat aktivt med stöd- och utvecklingsinsatser för att förbättra tillgången till betaltjänster, särskilt på orter där marknaden inte möter behovet. Under 2025 har Västra Götalands län genomfört flera aktiviteter för att öka den digitala delaktigheten, främst i Skaraborg.
– Här fyller länsstyrelsernas regionala kunskap och lokala kännedomen en viktig funktion. Sammantaget är problemen så pass omfattande runt om i landet att samhällets behov inte längre tillgodoses. Länsstyrelsernas gemensamma bedömning är återigen att riksdagens mål inte är uppnått, säger Anna-Karin Drake.
Kontanter på väg bort – fortfarande viktiga
Sverige är i dag ett av världens mest digitala betalsamhällen. Enligt Riksbanken görs endast ungefär ett av tio köp i butik med kontanter. Uttagen minskar, och mängden kontanter i omlopp sjönk med cirka tio procent under 2023. Bankomaternas antal har minskat från 1 892 år 2017 till 1 206 vid årsskiftet 2024, vilket är en minskning med 36 procent, enligt Bankomat.
– För många som har ett digitalt utanförskap är kontanter en förutsättning för delaktighet. Det borde vara en självklarhet att man utöver livsmedel också kan köpa kläder där man önskar, välja restaurang fritt eller åka kollektivt, sa Johan Nilsson, i en tidigare intervju med Nyheter24 och fortsatte:
– Kontanter fyller fortfarande en viktig beredskapsfunktion i Sverige. De fungerar oberoende av el, internet och tekniska system, och är därmed ett samhällsnödvändiga betalningsmedel vid störningar,
Han rekommenderar att hushåll bör ha kontanter hemma motsvarande några dagars nödköp, cirka 500 och 2 000 kronor per person i små valörer, för att kunna klara sig vid kris.
– Kontanter fungerar så länge människor accepterar dem som betalning och handlarna kan ta emot dem. Vid en störning skulle kontanter kunna vara den enda fungerande betalningsformen tills systemen är återställda.
LÄS MER: Så många bankomater försvinner 2026
Ny kontantlag på gång
För att möta problemen som rapporten bland annat lyfter och trygga tillgången till kontanter har regeringen dessutom föreslagit en ny kontantlag som kan träda i kraft den 1 juli 2026, något Nyheter24 tidigare rapporterat om.
Lagen innebär bland att att matbutiker och apotek ska ta emot kontanter som huvudregel, men inte om det innebär risk för personalens säkerhet. Konsumenter ska kunna göra insättningar i hela landet, och företa ska ha tillgång till tjänster för växelhantering och dagskasseinsättning.
Det nya lagförslaget kan ses som ett svar på att det digitala betalsystemet inte fungerar för alla i dag. Äldre, personer utan BankID och de som lever i glesbyggd ska kunna fortsätt använda kontanter, samtidigt som digitala tjänster utvecklas och erbjuds som komplement.
Så kontantlöst är Sverige just nu
- Cirka en av tio betalningar i butik görs med kontanter, resten är kort, Swish eller mobil.
- Mängden kontanter i omlopp minskade med runt tio procent under 2023.
- Bankomat har minskat antalet uttagsautomater från 1 892 2017, till 1 206 2024. Det är en minskning på 36 procent.
- Antalet platser där man kan ta ut kontanter har minskat med cirka 20 procent sedan nuvarande regler infördes.
- Nästan alla mellan 18 och 67 har BankID, men ungefär en tiondel av den vuxna befolkningen saknar fortfarande e-legitimation, framför allt äldre och personer med funktionsnedsättningar.
- Länsstyrelserna bedömer att riksdagens mål om grundläggande betaltjänster inte är uppnått, särskilt utsatta är äldre, personer med funktionsnedsättning och boende i glesbygd.
LÄS MER: Är Sverige verkligen kontantlöst nu?
