En missad räkning kan kännas obetydlig i stunden – men för allt fler svenskar blir små snedsteg en början på en dyr resa. När avgifter och räntor läggs på hög kan skulden växa snabbare än många tror, ofta långt innan Kronofogden ens blir inkopplad.
Nu visar nya siffror hur snabbt skulder byggs upp, och vilka grupper som drabbas hårdast.
Klicka här för att följa oss på Google
Skulderna fortsätter växa hos svenskarna
Den totala skulden hos Kronofogden uppgår nu till 154 miljarder kronor, vilket är 12 procent mer än vid förra årsskiftet. På bara ett år har skuldbeloppet ökat med 16 miljarder kronor, motsvarande omkring 44 miljoner kronor om dagen. Jämfört med för fem år sedan var ökningen hela 76 procent.
Antalet personer med skulder hos Kronofogden har samtidigt vuxit till 449 703 personer, en uppgång med tre procent på ett år.
– Det beror bland annat på att många hushåll fortfarande kämpar med ekonomin och att skulder ofta byggs upp under lång tid innan de hamnar hos oss. Dessutom drivs många skulder in via inkassoföretag, och räntor och avgifter gör att skuldbeloppen kan fortsätta växa, säger Davor Vuleta, privatekonomisk talesperson på Kronofogden, i ett pressmeddelande.
Små marginaler gör hushållen sårbara
Bakom skuldökningen ligger flera år av ekonomisk press. Inflation och räntehöjningar har slagit hårt mot hushåll med begränsat utrymme i ekonomin.
– Det handlar framför allt om att inflationen och räntehöjningarna de senaste åren har pressat hushållens ekonomi. När kostnaderna för boende, mat och andra nödvändiga utgifter ökar samtidigt som många har små eller inga marginaler, räcker det med en oväntad utgift för att man ska hamna efter, säger Davor Vuleta i en intervju med Nyheter24.
När en faktura inte betalas i tid växer skulden ofta fort.
– När en räkning väl missas kan skulden också växa snabbt genom avgifter och ränta, och då blir det svårare att komma ikapp, fortsätter han.
Räntor och avgifter – skuldfällan som inte syns
Drygt 30 procent av den totala skulden hos Kronofogden består i dag av räntor och avgifter. Andelen är oförändrad jämfört med året innan, men effekten för den enskilde kan bli dramatiskt.
Många betalar av sina skulder varje månad, men betalningarna räcker inte alltid.
– Många betalar av på skulden varje månad, till exempel genom löneutmätning. Men i vissa fall räcker det inte för att täcka räntor och avgifter. Då kan man betala i många år utan att skulden minskar – och i värsta fall fortsätter den att växa, säger han.
LÄS MER: Här får du rabatt om du är pensionär
Dessa skulder växer mest
Två tredjedelar av hela skuldberget består av så kallade enskilda mål, alltså skulder till företag, banker, kreditgivare och privatpersoner. Samtidigt ökar flera andra skuldtyper snabbt:
- Skatteskulder: +18 procent (nu 30,4 miljarder kronor)
- Skadestånd: +9 procent (14,5 miljarder kronor)
- Statliga återkrav: +59 procent (1,1 miljarder kronor)
Medianskulden per person ligger nu på 93 530 kronor, nästan tio procent högre än förra året.
Yrkesaktiva drabbas hårdast – även barn
Skuldökningen syns i flera åldersgrupper, men är som tydligast mitt i livet.
– Ja. Skuldökningen syns i flera åldersgrupper, men den är tydligast i de yrkesaktiva åldrarna. Totalt ökade skuldbeloppet med tolv procent mellan 2024 och 2025, säger Vuleta vidare.
Störst ökning ses i åldrarna:
- 0–17 år: ökar 62 procent (från en låg nivå)
- 35–44 år: ökar 18 procent
- 18–25 år: ökar 14 procent
- 26–34 år: ökar 14 procent
- 45–64 år: ökar med 11 procent
- 65+: ökar mer måttligt med 5 procent
– En viktig förklaring är att många hushåll haft små marginaler, och att inflation och räntehöjningar de senaste åren gjort det svårare att få ekonomin att gå ihop – särskilt för grupper mitt i livet med stora fasta kostnader.
Totalt har 657 personer under 18 år skulder hos Kronofogden. De är tillsammans skyldiga drygt 50 miljoner kronor, främst i form av skadestånd till brottsoffer.
Stora skillnaderna mellan kommuner
Var risken för skulder är störst beror i hög grad på socioekonomi.
– De geografiska skillnaderna hänger i stor utsträckning ihop med socioekonomi – där inkomster, sysselsättning och hushållens marginaler skiljer sig tydligt mellan kommuner, säger han.
Högst andel skulder:
- Ljusnarsberg 9,3 procent
- Perstorp 9,1 procent
- Filipstad 8 procent
- Eda 7,4 procent
- Skinnskatteberg 7,2 procent
Lägst andel skulder:
- Lomma 0,9 procent
- Danderyd 1,2 procent
- Vellinge 1,4 procent
- Täby 1,5 procent
- Habo 1,9 procent
Källa: Kronofogden
Så undviker du att skulden växer – innan inkasso
Kronofogden pekar på tre tidigare saker att göra som kan göra stor skillnad för dig som inte vill hamna i inkasso.
– Agera direkt när du ser att du inte kan betala. Kontakta den du är skyldig pengar och be om avbetalningsplan eller anstånd.
– Prioritera rätt räkningar. Boende och nödvändiga utgifter först – och undvik att nya skulder tillkommer.
– Ta hjälp tidigt och skapa överblick. Kommunens budget- och skuldrådgivning är gratis och kan hjälpa dig att få struktur innan det hinner växa.
Och slutligen, en enkel, men avgörande grundregel.
– Handla inte för pengar du inte har, och försök skapa marginaler, även om det bara är små summor i början.
