Avgiften i bostadsrättsföreningen tickar på som vanligt månad efter månad. Ofta ändras den långsamt och för många kanske det inte alltid märks.
När ska boendesituationerna egentligen stabiliseras? Det är visserligen oklart. För nu varnar experter för framtida chockhöjningar för landets bostadsrättsföreningar.
Klicka här för att följa oss på Google
När avgifterna höjs i bostadsrätten
Nya siffror från SBC visar att snittavgiften i svenska bostadsrättsföreningar ökade med 3,87 procent mellan januari 2025 och januari 2026. Det är en tydlig inbromsning jämfört med året innan, då avgifterna steg med 5,32 procent i snitt.
Statistiken bygger på uppgifter från cirka 3 900 bostadsrättsföreningar runt om i landet. Men den lägre ökningstakten behöver inte betyda att föreningarnas ekonomi är i bättre balans.
– Att avgiftsökningarna bromsar in är i grunden positivt för hushållen. Men i många fall ser vi att avgifterna fortfarande ligger under den nivå som krävs för att täcka både löpande kostnader och ett långsiktigt sparande till underhåll, säger Jenny Söderberg, ekonomisk expert på SBC, i ett pressmeddelande Nyheter24 har tagit del av.
Avgiften hålls nere – trots ökade kostnader
Enligt SBC finns det en utbredd försiktighet i många föreningar. Styrelser väljer att inte höja avgiften i takt med stigande räntor, ökade driftkostnader och kommande underhåll.
Men att hålla avgiften låg kan faktiskt ge problem längre fram.
– Avgiften ska inte ses som ett konkurrensmedel på bostadsmarknaden, utan som ett verktyg för att säkra föreningens ekonomi över tid. Föreningar som väljer att hålla avgiften artificiellt låg riskerar i stället att tvingas till kraftiga höjningar längre fram, när större underhåll eller ökade kapitalkostnader inte längre går att skjuta upp, fortsätter hon.
När avgiften inte ändras i takt med ökade kostnader runtom kring riskerar föreningen att bygga upp en underhållsskuld eller öka sin belåning, något som på sikt kan bli betydligt dyrare för medlemmarna.
Så stora kan framtida chockhöjningar bli
Hur kraftiga framtida höjningar kan bli går inte att direkt svara på. När vi frågade SBC beror det helt på den enskilda föreningens ekonomi och hur länge man skjutit nödvändiga justeringar framför sig.
– Storleken på en framtida chockhöjning beror på föreningens förutsättningar och hur länge man skjutit nödvändiga justeringar framför sig. Storleken i praktiken beror på hur stort gapet hunnit bli mellan faktiskt sparande och sparandebehovet, säger Jenny Söderberg i en intervju med Nyheter24.
Det betyder att två föreningar med samma avgift per kvadratmeter kan ha helt olika ekonomisk hållbarhet, beroende på ränteläge, belåningsgrad, driftkostnader och framtida underhåll.
Hushåll kan få svårt att planera med ekonomin
För de boende kan konsekvenserna bli kännbara, speciellt om flera års uteblivna höjningar behöver tas igen på kort tid.
– Hur det slår mot hushållen varierar kraftigt mellan föreningar och mellan lägenheter, eftersom det beror på föreningens kostnadsutveckling, belåning, planerade underhåll och hur avgiften är dimensionerad i dag, säger hon.
Hon varnar för att skjuta upp beslut då de ofta leder till större problem längre fram.
– Generellt är risken att ju längre nödvändiga justeringar skjuts upp, desto större blir behovet av framtida höjningar – vilket kan göra det svårare för hushållen att planera sin ekonomi.
Högt belånade föreningar särskilt utsatta
SBC:s material visar inga tydliga skillnader i avgiftsutvecklingen mellan exempelvis nya och äldre hus. Däremot pekas hög belåning ut som en tydlig riskfaktor.
– Högt belånade föreningar är mer känsliga för ränteförändringar och kan därför ha större risk för avgiftsjusteringar, förklarar Söderberg.
Agera redan nu
- Börja buffertspara: Lägg undan extra pengar varje månad redan nu, räkna med att avgiften kan höjas med några hundralappar till över tusenlappen.
- Gör en egen räntekoll: Räkna på hur din månadsavgift påverkas om föreningens lån ska bindas om till dagens räntor.
- Läs på om föreningens ekonomi: Kolla årsredovisningen: belåning per kvadratmeter, kommande renoveringar och om avgiften höjts de senaste åren.
- Ställ frågor till styrelsen: Fråga om det finns planerade avgiftshöjningar, hur lånen är bundna och om det finns en långsiktig underhållsplan.
- Se över din egen budget: Skär ner på onödiga kostnader, förhandla räntan på dina egna bolån och prioritera fasta utgifter som boendet.
- Planera för alternativ: Om din ekonomi redan är ansträngd: fundera på om du behöver minska andra lån, hyra ut i andra hand (där det är tillåtet) eller på sikt byta boende.
Små och regelbundna höjningar kan minska risken
Budskapet är tydligt: jämna och återkommande justeringar är faktiskt ofta bättre än att hålla emot för länge.
– Den vanligaste ekonomiska missen är att behandla avgiften som ett "konkurrensmedel" och därför hålla den för låg i stället för att dimensionera den för drift plus långsiktigt underhåll, vilket riskerar att bygga underhållsskuld eller öka belåningen, avslutar Jenny Söderberg.
För många bostadsrättsägare kan de kommande åren därför bli avgörande, inte för hur mycket avgiften höjs nu, utan för hur länge nödvändiga beslut skjuts på framtiden.
