Oron i världen har eskalerat markant. I takt med detta har det kommit flera uppmaningar till svenskarna om att hushållet bör ha en krigskassa, mat och andra livsnödvändiga saker – för att helt enkelt klara av en kris.
Hur förberedd är du egentligen om något oväntat händer – från ett längre strömavbrott till ekonomiska problem i vardagen? En sparexpert kanske kan hjälpa dig navigera i vad du bör göra – och inte bör göra.
Klicka här för att följa oss på Google
Myndigheternas uppmaning: Ha en krigskassa hemma
Under den senaste tiden har både myndigheter och experter pratat mer om vikten av ekonomisk beredskap. Förra veckan gick Riksbanken ut med nya rekommendationer om allmänhetens betalningsberedskap, där de uppmanar hushåll att ha 1 000 kronor i kontanter per vuxen hemma.
Pengarna ska fungera som en reserv, till exempel om kortbetalningar, Swish eller andra digitala system inte fungerar. Anledningen? För att bankerna inte alltid anses som säkra. Problemet är istället att digitala betalningar kan slås ut vid exempelvis längre strömavbrott eller störningar.
Pengar på banken ska skyddas av staten
Trots diskussionerna om kontanter finns ett starkt skydd för pengar som ligger på ditt egna bankkonto. Enligt Riksgälden omfattas pengar normalt av den statliga insättningsgarantin upp till 1 150 000 kronor per person och institut från och med den 1 januari 2026.
I vissa situationer, som vid en bostadsförsäljning, kan ett tillfälligt tilläggsskydd på upp till fem miljoner kronor också gälla under en begränsad tid. Det betyder alltså att myndigheternas råd om kontanter inte handlar om att flytta sina besparingar från banken till byrålådan.
Svenskar sparar – men pengarna är ojämnt fördelade
Samtidigt ger statistiken en mer komplex bild av svenskarnas sparande. Enligt Statistiska centralbyrån (SCB) hade hushållen ett fortsatt positivt sparande under 2025. Under andra kvartalet uppgick det till 157 miljarder kronor.
Men totalsiffrorna kan vara missvisande. Det fanns mycket sparande i Sverige totalt sett under 2025, men pengarna var inte jämnt fördelade, alltså det betyder inte att alla har en bra buffert, enligt Finansinspektionen.
Svårt att spara pengar – även till krigskassan
Trots att många vet att de borde ha en buffert är det långt ifrån alla som lyckas spara regelbundet. Enligt sparpsykologen Niklas Laninge, som arbetar på Opti, finns det en förklaring till detta.
– Människan är på många sätt byggd för nutid, inte för framtiden. Ett sparande löser ett framtida problem, men uppoffringen sker idag. Vi underskattar pengarnas värde i framtiden, vilket gör att vi fokuserar på alla livets omedelbara kostnader och njutningar, säger han i en intervju med Nyheter24.
Han förklarar också att beredskap är svårt att prioritera då det ofta handlar om något som "kanske inte ens händer".
– Fungerar allt som det ska märks det ju inte att vi var beredda inte, vilket det gör det ännu svårare att prioritera framtid och beredskap, fortsätter han.
Det händer i oss när krissnacket ökar
När medier och myndigheter börjar prata mer om kris och beredskap händer också något psykologiskt.
– När den stora berättelsen om hur världen ligger till blir mörkare aktiveras hjärnans larmsystem. Vi börjar leta efter konkreta saker vi kan göra för att känna kontroll och minska vår oro, betonar Laninge.
Men det finns en baksida.
– Problemet är att oro ökar handlingslusten, men försämrar omdömet. Man vill göra något snabbt, snarare än det som är rätt sak på lång sikt.
Många gör fel – när de sparar pengar
Just i osäkra tider är det vanligt att människor gör drastiska förändringar i sin ekonomi. Och det är här många gör fel, menar Niklas Laninge.
– Att sälja investeringar, flytta allt till kontanter eller göra drastiska omallokeringar ger en stark känsla av handlingskraft, men är sällan rationellt.
Människor fokuserar ofta på fel saker när de försöker förbättra sin ekonomi, enligt honom.
Misstag om du sparar pengar inför kris eller krig
- Att göra stora förändringar snabbt och lämna sina långsiktiga planer
- Att få tunnelseende och bara se negativa nyheter
- Att fokusera på små utgifter i stället för de stora kostnaderna, som boende
Därför känns kontanter tryggare
Många känner säker igen sig att kontanter på något sätt kan kännas tryggare, i och med att betalkorten kan sluta fungera när som helst, särskilt i kris.
– Kontanter är fysiska. De går att ta på. Det gör risken konkret och hanterbar, säger Laninge.
Pengar på kontot fungerar annorlunda.
– Pengar på kontotär abstrakta och bygger på förtroende för systemet. I oroliga tider tappar vi lättare tilliten till system, även om det objektivt sett är stabilt.
Vill du lyckas med ditt sparande?
För den som känner att ekonomin borde bli mer stabil har Niklas Laninge ett tydligt råd: börja smått.
– Dåligt samvete är sällan en bra startpunkt för ekonomiska beslut eftersom det riskerar att leda till undvikande av all typ av information som just triggar ditt dåliga samvete.
I stället bör man sänka kraven.
– Sätt inte upp för höga mål för dig själv då sådana kan skrämma mer än motivera dig. Börja extremt litet. Dra igång ett automatiskt sparande med 100 eller 300 kronor i månaden.
Och det viktigaste är egentligen inte beloppet, utan om att bryta undvikandet. När du är igång kan du alltid öka senare, betonar Laninge.
3 tips för en större ekonomisk trygghet
Niklas Laninge lyfter också tre konkreta råd för den som vill stärka sin ekonomi i oroliga tider:
- Bygg en buffert på ett sparkonto med ränta och sikta på 1–2 månaders fasta utgifter, eller ett lägre mål som känns nåbart.
- Sprid riskerna i ditt långsiktiga sparande genom att placera i indexfonder som följer den globala finansmarknaden.
- Skilj på beredskap och panik.
– Att ha lite kontanter hemma kan vara rimligt – att göra stora förändringar i sparandet på grund av oro är sällan det, säger han och tillägger:
– I osäkra tider är det lätt att vilja vara tvärsäker eftersom det kan upplevas som tryggt, men privatekonomi belönar inte tvärsäkerhet – den belönar disciplin och sunda vanor, avslutar han.
