Svenskarnas löner har fortsatt gått uppåt och medianlönen i landet ligger nu på 37 100 kronor i månaden – även om det inte är hela sanningen om hur hushållen faktiskt har det. För när slutet av månaden närmar sig ser verkligheten helt annorlunda ut för många, och skillnaderna mellan dem som klarar sig bra och dem som lever på marginalen blir allt mer tydlig.
Lönen på pappret och pengar kvar i plånboken är i slutet av dagen två helt olika saker. Vad har svenskarna kvar att leva på innan löning?
Vad du får i lön är inte alltid avgörande
Det är lätt att fastna vid stora belopp när man pratar om privatekonomi och vad man tjänar i månaden. En svensk tjänar i snitt 37 000 kronor i månaden – och visst kan det låta tryggt. Men enligt SCB är lön inte är samma sak som inkomst, och inkomst är i sin tur inte samma sak som hur stark ekonomin faktiskt är i ett hushåll. De utgår istället från disponibel inkomst, alltså inkomster efter skatt, justerat efter hushållets storlek och sammansättning.
För samtidigt som siffrorna visar en viss återhämtning i hushållens ekonomi visar SCB också att inkomstskillnaderna ökade under 2024. Gini-koefficienten, måttet som används för att beskriva inkomstfördelningen och ekonomisk ojämlikhet inom en befolkningsteg, steg från 0,310 till 0,314. Det betyder att inkomsterna blev något mer ojämnt fördelade än året innan.
Då blir det tydligt
Det är i slutet av månaden som den där skillnaden blir som mest konkret. I en ny undersökning från Länsförsäkringar uppger allt fler svenskar att de har mycket små marginaler kvar när det bara är en dag kvar till lön, pension eller annan inkomst.
De som redan har små marginaler pressas hårdare, medan de som har stark ekonomi verkar få ännu mer kvar.
Så mycket har svenskarna kvar innan lön
Vad har svenskarna egentligen kvar av sin lön dagen innan löning? Enligt Länsförsäkringar uppger var fjärde svensk, 25 procent, att de har mindre än 500 kronor kvar dagen före lön. Det är en ökning från 20 procent ett år tidigare. Samtidigt säger 15 procent att de i stort sett inte har någonting kvar alls innan nästa inkomst kommer in, upp från 12 procent året innan.
En stor grupp svenskar går alltså in i månadens sista dagar med så små marginaler att en oväntad utgift kan bli ett direkt problem.
– Att andelen som har i stort sett ingenting kvar ökar är ett varningstecken. De här hushållen är extra sårbara för kostnadsökningar oavsett om det gäller mat, räntor eller energi, områden som alla påverkas av det rådande omvärldsläget, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom, i undersökningen.
Samtidigt drar en annan grupp ifrån
Men det slutar inte där. Andelen som har 15 000 kronor eller mer kvar dagen innan lön har ökat. I år svarar 14 procent att de har så stora marginaler kvar, jämfört med 11 procent i mars 2025.
Med andra ord tycks fler svenskar hamna i något av två lägen. Antingen finns det nästan ingenting kvar alls – eller så finns det riktigt mycket.
Hela listan: Så mycket pengar har invånarna kvar innan lön
Så hur mycket har svenskarna kvar innan lön? För många: väldigt lite. Så ser hela listan ut, enligt Länsförsäkringar:
Belopp kvar före lön | Mars 2025 | Mars 2026 |
Mindre än ingenting, jag har oftast lånat | 3 procent | 3 procent |
I stort sett ingenting | 12 procent | 15 procent |
Upp till 499 kronor | 6 procent | 8 procent |
500–999 kronor | 6 procent | 9 procent |
1 000–1 499 kronor | 8 procent | 8 procent |
1 500–1 999 kronor | 6 procent | 6 procent |
2 000–2 999 kronor | 7 procent | 9 procent |
3 000–4 999 kronor | 9 procent | 10 procent |
5 000–7 499 kronor | 6 procent | 8 procent |
7 500–9 999 kronor | 5 procent | 5 procent |
10 000–14 999 kronor | 6 procent | 5 procent |
15 000–19 999 kronor | 2 procent | 3 procent |
20 000 kr eller mer | 9 procent | 11 procent |
Vet ej | 7 procent | 0 procent |
Ej svar | 8 procent | 0 procent |
