Utredaren: Det råder brist på dugliga skyddsrum i Sverige
Med kriget i Ukraina har frågan kring Sveriges beredskap i kris återigen hamnat i fokus. Hur ser det exempelvis ut med skyddsrum? MSB har sett ett ökat intresse för frågan.
– Medias bevakning för över en vecka sedan drog upp allmänhetens intresse, säger Anders Johannesson vid myndigheten.
Det finns i Sverige i dag cirka 65 000 skyddsrum med plats för sju miljoner individer.
Tillsammans med grannländerna Finland och Norge samt Schweiz har Sverige ett unikt stort bestånd av skyddsrum.
Skyddsrum har funnits sedan 1940-talet, men under de senaste 20 åren har endast ett fåtal nya skyddsrum byggts.
Skyddsrummen är vanligen del av källare i fastigheter.
MSB beslutar om behov av skyddsrum samt inom vilka områden i kommunerna som skyddsrummen ska vara ligga.
Det är fastighetsägaren som ansvarar för underhåll och utrustning.
Under 1980- och 1990-talen fanns i Sverige en särskild hemskyddsorganisation med uppgift att informera allmänheten om vistelse i och praktiskt handhavande av skyddsrum.
Det finns i dag cirka 65 000 skyddsrum - i varierande skick - med plats för sju miljoner personer i Sverige.
Här kan du läsa om hur livet i ett skyddsrum skulle se ut.
Råder brist på dugliga skyddsrum i Sverige
Ambitionen har aldrig varit att bygga skyddsrum för precis hela befolkningen, eftersom behovet bedöms variera beroende på region och ort. Men med detta sagt så råder det i dag brist på dugliga skyddsrum, enligt utredaren Britt Bohlin.
— Vi har ju beslutat i Sverige att man inte ska bygga skyddsrum när man bygger nya fastigheter – det kravet finns inte. Samtidigt har ju Sveriges befolkning ökat, säger hon.
Britt Bohlin leder utredningen om civilt skydd som tillsattes förra våren, och en av dess uppdrag är att föreslå hur beståndet av skyddsrum kan anpassas efter dagens behov, i volym och geografisk placering, och vem eller vilka som ska ansvara för skyddsrummen.
Skyddsrummens skick varierar
Britt Bohlin vill inte föregripa utredningen genom att ange hur stort behovet kan vara.
— Låt oss återkomma om det. Men att vi ska bygga ut är jag helt övertygad om.
TT: I vilket skick är de befintliga skyddsrummen?
— Det varierar väldigt mycket. En del är i förvånansvärt gott skick, med tanke på att de är byggda på 1940-talet. Men det krävs naturligtvis underhåll av luftfilter och annat. I dag finns det också möjlighet att bygga fristående, väldigt funktionsdugliga, skyddsrum. Det finns alltså möjligheter, men vi har väldigt mycket att ta igen, säger Bohlin.
— Vi tittar även på övriga skyddade utrymmen – vi har ju sett på bilder från Kiev att tunnelbanestationer är flitigt använda, till exempel. Vi har tidigare haft många sådana skyddade utrymmen i Sverige, säger Bohlin.
MSB: Ökat intresse för skyddsrummen
I och med medierapporteringen kring kriget i Ukraina har Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) märkt av ett ökat intresse för hur det står till med svenska skyddsrum och var de finns någonstans.
— De flesta känner till att vi har skyddsrum, men det är kanske inget man går runt och tänker på. Nu har det blivit mer intressant att få veta var skyddsrummen finns, säger Anders Johannesson vid enheten för befolkningsskydd på MSB.
Precis som Britta Bohlin konstaterar MSB att skicket på de skyddsrum som finns i Sverige varierar och menar att det är svårt att få en helhetsbild över befintliga skyddsrum. Myndigheten har ett tillsynsansvar och genomför ett mindre antalet kontroller per år.
Läs om hur ett kärnvapenangrepp skulle påverka Sverige här.
Färre skyddsrum på mindre orter
— De flesta skyddsrum finns på större orter och på militärstrategiska områden. På mindre orter inne i landet finns det väldigt få eller inga skyddsrum.
TT: Hur kommer det sig att det är så?
— Under de år som det byggdes skyddsrum i Sverige så gjorde man behovsanalyser. Bor jag på landet är risken för att råka ut för ett bombanfall liten men bor jag i en storstads centrala delar är risken större och därför finns det mer centrerat med skyddsrum på sådana orter, säger Anders Johannesson och tillägger:
— I vissa delar av landet blir det att man använder skyddsrummen i första hand och i andra delar kanske man måste utrymma civilbefolkningen, för att det finns stora risk för exempelvis ett anfall.
Vilka ska hjälpa till vid krig i Sverige?
Även om skyddsrummen är en del av skyddet av den civila befolkningen så bör deras betydelse inte överskattas, enligt Peter Bennesveds, idéhistoriker och analytiker vid FOI.
— Det är bara på vissa speciella ställen i landet som det råder brist på skyddsrum. Den riktiga bristen gäller allt omkring. Vi saknar till exempel en hemskyddsorganisation, som funnits tidigare - en lokal organisation som har kunskap om skyddsrummen. Skyddsrummen ska ju också ha utrustning. Vi har heller inte övat på snabbevakuering, säger han.
Sådana frågor ingår i uppdraget till den utredning som Britt Bohlin leder. I november ska den återkomma med förslag på hur utrymningar och inkvarteringar ska planeras samt om det behövs en stödorganisation när skyddsrum används eller en evakuering måste ske.
— Frågan är om den stödorganisationen ska byggas upp med plikt eller frivilliga insatser, eller både och. I dag har vi de frivilliga försvarsorganisationerna, som betyder väldigt mycket, men det är inte säkert att vi kan förlita oss uteslutande på frivilliga krafter.
Här kan du läsa om hur Hemvärnet funkar.
Räddningstjänsten hårt belastad vid krig
Britt Bohlin pekar också på att räddningstjänsten kommer att vara hårt belastad i händelse av krig.
— Det är inte säkert att en organisation som är byggd för fredstid klarar även att hantera krigsförhållanden. Så frågan är vad vi har och vad vi behöver förstärka och tillföra, säger hon.
