Lugnande bud om neuroleptika till gravida

— Studien bekräftar flera tidigare studier, de flesta från de nordiska länderna. De ser samma mönster som vi gör, att det inte är någon nämnvärd riskökning för neuropsykiatriska tillstånd som adhd för barn till mammor som tar antipsykotiska läkemedel, säger Sven Stening, forskare inom statistik och epidemiolog vid Karolinska Institutet i Solna och Icahn School of Medicine i New York.

I studien, som publiceras i Jama Internal Medicine, har amerikanska forskare analyserat en omfattande mängd data om gravida kvinnor och deras barn. Totalt har 3,4 miljoner barn ingått från olika platser i USA.

Forskarna använde data från både offentliga och privata amerikanska sjukförsäkringar för att se vilka kvinnor som fått recept på antipsykotiska läkemedel, även kallade neuroleptika, under graviditetens sista 20 veckor. De samlade också in uppgifter från kvinnor som inte fått recept på sådana läkemedel under sin graviditet.

Mot psykos och depression

Antipsykotiska läkemedel kan ges till patienter med schizofreni och annan psykossjukdom men även ångest och depression. Genom att titta i ytterligare register kunde forskarna se vilka av de barn som kvinnorna fött som sedan fått en neuropsykiatrisk diagnos, till exempel adhd, autismspektrumdiagnos eller en intellektuell funktionsnedsättning.

Forskarna valde att jämföra förekomsten av diagnos när barnen var åtta år, en ålder då många med dessa svårigheter har blivit diagnosticerade.

Utan att ta hänsyn till andra skillnader än just läkemedelsbehandlingen hade 37 procent av barnen vars mammor fått antipsykotiska läkemedel under andra halvan av graviditeten fått någon form av neuropsykiatrisk diagnos. Bland barnen vars mammor inte fått läkemedelsbehandlingen var motsvarande andel 23 procent.

Men när forskarna tog hänsyn till en rad andra faktorer hos mamman som också skulle kunna påverka barnet försvann nästan hela skillnaden. Exempel på dessa var diagnos som föranlett behandling, ålder, levnadsvanor, socioekonomi i området där mammorna bodde, användning av andra läkemedel och förekomst av andra sjukdomar.

Mammans sjukdom avgörande

Även om det inte går att fastställa orsakssamband i den här typer av studier så är forskarnas slutsats att det är moderns sjukdom i sig eller andra faktorer som ligger bakom den ökade risken hos barnen, inte läkemedelsbehandling i sig.

Enligt Sven Sandin är det bara stora studier med lång uppföljning och tillgång till en rad samspelande faktorer som kan svara på en så pass komplex frågeställning som forskarna tagit sig an.

— Det är en välgjord studie som beaktar många tänkbara felkällor. Det är bra att se replikation av resultat utanför de nordiska länderna och med andra metoder. Den kunde antagligen inte gjorts för tio år sedan utan modern datorteknik och moderna statistiska metoder, säger han.

För kvinnor som fått aripiprazol kvarstod en liten ökad risk, vilket forskarna inte kan förklara. En möjlig teori de tar upp är att preparatet har en något annan verkningsmekanism än andra behandlingar.

Forskarna skriver att nyttan av behandling med antipsykotiska läkemedel hos de som behöver är oomtvistad och att deras resultat ger ett lugnande besked till de gravida kvinnor som använder dessa.