Fredag 27 Maj
Stockholm

Linde: Trodde aldrig det skulle gå lätt

Sveriges utrikesminister Ann Linde i Berlin i samband med att Natos utrikesministrar träffas.
Sveriges utrikesminister Ann Linde i Berlin i samband med att Natos utrikesministrar träffas. Foto: TT

Turkiet upprepar sin kritik mot Sverige och Finland som Natomedlemmar.Efter ett möte på lördagskvällen ska respektive lands diplomater fortsätta samtala.Vi har aldrig trott att det skulle bli en enkel resa med 30 länder som ratificerar, säger utrikesminister Ann Linde.

Kommentera
Kopiera länk
Dela
Fakta: Så går processen till

Så här ser Natos hantering ut av ett eventuellt medlemskap för Sverige eller Finland:

1) Ansökan inkommer, oftast i form av ett brev, undertecknat av utrikesministern.

2) Brevet behandlas av Natoländerna, troligen vid ett ambassadörsmöte som kallas omedelbart och redan samma dag tas beslut om att inleda inträdesförhandlingar.

3) Samtalen leds av en av Natos åtta assisterande generalsekreterare, tyska Bettina Cadenbach, och väntas bara behöva ta en enda dag.

4) Nato tar sedan fram en rapport där man slår fast om länderna lever upp till de krav som ställs, inklusive ett nytt utrikesministerbrev där landet säger sig ha förstått vad som gäller och fortfarande vill gå vidare.

5) Natoambassadörerna tar sedan beslut om det går att skriva under inträdesprotokollet. Enligt Nato kan de här stegen hinnas med inom två veckor.

6) När protokollet skrivits under blir landet en "inbjuden medlem" med rätt att delta i alla Natomöten, men utan rösträtt.

7) Protokollet skickas därefter ut till de 30 medlemsländerna för slutligt godkännande i varje lands parlament. Det tar i normala fall minst sex månader, men väntas kunna gå fortare nu, med tanke på den spända säkerhetssituationen kring Rysslands krig i Ukraina.

8) När alla länder har gjort sitt och ansökarlandet skrivit på och alla papper arkiverats i Washington blir man medlem fullt ut.

Källa: Nato

Natos informella utrikesministermöte i Berlin i helgen har Ryssland och Ukraina på agendan. Strålkastarljuset var under lördagen även riktat mot Sveriges och Finlands relation till försvarsalliansen.

De båda nordiska länderna var särskilt inbjudna till mötet och samtalen skulle vara konkreta och utgå ifrån att länderna inom kort ansöker om medlemskap i Nato, enligt Ann Linde (S).

Men när utrikesministern mötte medierna under lördagen handlade frågorna mest om Turkiet.

— Vi har tidigare inte fått höra något om problem med om vi skulle ansöka om medlemskap i Nato. Men nu har det kommit nya signaler från presidenten, så jag kommer reda ut om det blivit några missförstånd, säger Linde på väg in till mötet.

Med "presidenten" menar hon Turkiets Recep Tayyip Erdogan, som uttryckt kritik mot Sverige och Finland som Natomedlemmar.

Efter att mötet avslutats under lördagskvällen kom parterna fram till att respektive lands diplomater ska fortsätta samtalen. Där ska man ta upp synen på flera olika kurdiska organisationer.

"En fristad"

De senaste dagarna har Erdogan anklagat Sverige och Finland för att vara en fristad för terrorstämplade organisationer som kurdiska PKK och YPG.

— Det jag har sett hittills, att vi inte skulle klassa PKK som en terroristorganisation, det stämmer inte. Det behöver klargöras om de fått den uppfattningen, eller om jag skulle haft möten med PKK – vilket jag naturligtvis aldrig någonsin har haft, säger Linde.

När den turkiske utrikesministern Mevlüt Cavusoglu stegade fram på den blå välkomstmattan i Berlin upprepade han sin presidents kritik.

— En stor majoritet av det turkiska folket är emot ett medlemskap för de länder som stöttar terrororganisationerna PKK och YPG och de ber oss att blockera de här medlemskapen. Men det här är frågor som vi måste diskutera med våra Natoallierade och länderna som precis nämnts.

Ett Natomedlemskap kräver att samtliga av de 30 medlemsländernas parlament röstar ja.

Ingen enkel resa

Ann Linde säger att hon av erfarenhet aldrig hade vågat tro att en eventuell ratificeringsprocess skulle löpa på utan motstånd.

— Vi har aldrig trott att det skulle bli en enkel resa med 30 länder som ratificerar, så det kommer vi nog få jobba med under hela den här perioden.

Formellt har inte Socialdemokraterna i Sverige ännu sagt ja till en ansökan, ett sådant beslut väntas under söndagen. Ett regeringsbeslut kan komma i nästa vecka.

Om Sverige kan göra något konkret för att få med sig Turkiet är oklart.

— Vi har den lagstiftning vi har när det gäller att terroristklassa organisationer, det är inget vi kommer ändra i. Samtidigt har alla länder rätt att föra fram vilka åsikter de vill, säger Linde.

Ingen oro

Finlands utrikesminister Pekka Haavisto deltog också på mötet och han antog en diplomatisk ton på vägen in. Han pratade med Cavusoglu redan under fredagen.

— Lite för att ta ner spänningarna. Vi kommer träffas i dag också och jag är säker på att vi kommer hitta en lösning.

— Självklart har alla 30 medlemsländer i Nato möjligheten att stoppa processen så därför är det viktigt att vi har goda kontakter med varenda en, säger Haavisto.

Turkiets dörr verkar samtidigt inte vara helt stängd. Nyhetsbyrån Reuters rapporterar att Turkiet håller öppet för ett svenskt och ett finländskt medlemskap.

— Vi stänger inte dörren. Men vi väcker helt enkelt frågan för att värna Turkiets nationella säkerhet, säger president Erdogans talesperson Ibrahim Kalin.

Finlands utrikesminister Pekka Haavisto i Berlin i samband med att Natos utrikesministrar träffas.
TT
Kommentera
Kopiera länk
Dela
Senaste nytt