Stockholm

Teorin om Swedengate: Är svenskar verkligen snåla?

#Swedengate trendar i sociala medier.
#Swedengate trendar i sociala medier. Foto: Fredrik Sandberg/TT och Claudio Bresciani/TT

Ett inlägg på forumet Reddit, där en svensk beskrev hur han fick vänta på en kompis rum under dennes middag, har gett upphov till en hätsk diskussion om Sverige på sociala medier. Men vad grundar sig egentligen fenomenet i – och är vi verkligen så snåla som det sägs?


Läs mer

Det var en fråga på nätforumet Reddit som blev startskottet för en omfattande diskussion om svenskarnas middagsvanor och eventuella snålhet.

Mer specifikt skrev en användare: “Vad är det konstigaste du behövt göra hemma hos någon annan på grund av deras kultur eller religion?”, varpå en annan användare berättade följande om sin uppväxt i Sverige:

”Medan vi lekte på hans rum ropade hans mamma att maten var klar. Och lyssna på detta. Han sa åt mig att VÄNTA på hans rum medan de åt. Det var fan galet”.

#Swedengate trendade på Twitter

Det dröjde inte länge innan inlägget spreds vidare på Twitter, och snart var även hashtaggen #Swedengate ett faktum. Där har nu tusentals människor engagerat sig i diskussionen om Sveriges middagskultur och kritiken lät inte på sig.

”Faktumet att de inte bjuder människor som kommer till deras hem på mat???? Sverige kan dra åt helvete” skriver en användare på Twitter, enligt Omni

Läs mer om hur #Swedengate startade här.

Grundar sig #Swedengate i snålhet?

Många har alltså reagerat starkt på att svenska barn, i flera fall, behövt vänta medan kompisens familj äter middag. Etnologen Håkan Jönsson är inte förvånad över att fenomenet kan uppfattas som "konstigt".

Men enligt Jönsson är det inte nödvändigtvis snålhet som ligger bakom. Det kan grunda sig dels i vanor från det svenska bondesamhället där man tvingades hushålla med maten, dels i artighetskoder och den svenska jantelagen.

– Att bjuda en annan förälders barn på mat kunde vara som att säga att barnet inte fick tillräckligt med mat i sitt egen hem, att föräldrarna inte tog hand om barnet, säger Jönsson till Aftonbladet och fortsätter:

– Det bottnar också i jantelagen, att ingen ska behöva känna ”Nu bjöd de mitt barn på mat. Nu måste jag bjuda tillbaka”. Det är olika artigheter som krockar.

Notifieringar

Slå på notifieringar för att få de senaste nyheterna från Nyheter24.