Förslaget från S: Obligatorisk förskola för nyanlända barn
Socialdemokraterna vill göra det obligatoriskt att skriva in nyanlända treåringar i förskola.
— Vi vill att fler av de som har dåliga kunskaper i svenska ska börja i förskola, säger Anders Ygeman.
Med ett paket av åtgärder vill S bryta segregationen.
Några av de nya förslag som presenterades på måndagen:
— Direktinskrivning av nyanlända treåringar i förskola
— Ta tillbaka kontrollen över SFI
— Ökade resurser till idrotten och fler idrottsledare i utsatta områden
— Ett investeringsstöd för att det ska kunna byggas fler bostäder som "vanligt folk" har råd att bo i
— Fler elever ska få stöd för att klara gymnasiet
Tidigare har S bland annat presenterat skärpningar inom arbetskraftsinvandringen, ett statligt ägt fastighetsbolag som ska förvärva eller bygga fastigheter i utsatta områden och språkkrav för permanenta uppehållstillstånd. Partiet vill också avveckla ebo-lagstiftningen.
S presenterade på måndagen sina åtgärder för att bryta segregationen, som enligt partiet göder kriminalitet och utanförskap.
— Vi behöver en samlad offensiv för att bryta segregationen som sliter sönder vårt land, säger integrations- och migrationsminister Anders Ygeman (S).
Krav på inskrivning
S vill införa ett krav på att treåringar som varit kort tid i Sverige, eller vars föräldrar varit det, måste skrivas in i förskola av kommunerna.
— Vi vill att fler av de som har dåliga kunskaper i svenska ska börja i förskola och därmed ges bättre förutsättningar att klara skolan, säger Ygeman.
Åtgärden är inte tvingande, det kommer att vara möjligt för föräldrar att välja bort inskrivningen.
— Men vi tror att många föräldrar kommer att ta chansen och vi vill också att det kombineras med uppsökande insatser från kommunen.
Fler idrottsledare
För att fler vuxna ska lära sig svenska vill S införa "ett kommunalt språkansvar". Kommunerna ska vara förpliktade att söka upp och motivera den som har rätt till SFI, och även se till att sortera ut de undervisningsaktörer som inte håller måttet.
S föreslår också mer resurser till idrottsrörelsen i utsatta områden för att hålla barn och unga borta från gator och torg där de riskerar att rekryteras av kriminella gäng.
Segregationen pekas sammantaget ut som ett stort samhällsproblem som skapat utanförskap, klyftor och parallellsamhällen. Enligt Ygeman hade Sverige "under lång tid" en stor invandring i kombination med dålig integration.
TT: Varför har ni fört en politik som lett till den här situationen?
— Vi har misslyckats. Politiker av olika kulörer har tagit för lätt på segregationen och för lätt på vilka åtgärder som krävs för att bryta den. Ibland har diskussionen kring segregationen också omgärdats av för ömma tår, säger Anders Ygeman.
Oklart stöd
Han påpekar att migrationspolitiken skärpts sedan 2015, och säger att S vill att den linjen ska ligga kvar.
Det är samtidigt fortsatt relativt många som söker sig till Sverige – under årets första sju månader har nästan 100 000 personer fått uppehållstillstånd i Sverige. Cirka 43 000 är dock ukrainare som beviljats asyl enligt massflyktsdirektivet.
— 2015 hade vi 13 procent av EU:s migration, nu är vi nere på strax under 3 procent. Men vi har en hel del arbetskraftsinvandring, där vi nu lägger om för att inte ta emot dem som saknar kvalifikationer, säger Ygeman.
Frågan är om S har med sig sitt regeringsunderlag på åtgärderna.
— Jag hoppas att det finns ett starkt stöd i riksdagen för en politik som bryter segregationen. Vi är beredda att diskutera och samarbeta med alla partier som vill minska klyftorna och bryta segregationen, säger Ygeman.
