Onsdag 5 Okt
Stockholm

Sverigedemokraternas förslag: Samhällstjänst för ungdomar

Sverigedemokraterna vill införa en ny form av samhällstjänst.
Sverigedemokraterna vill införa en ny form av samhällstjänst. Foto: Adam Ihse/TT och Stefan Jerrevång/TT

Sverigedemokraterna vill se en ny form av samhällstjänst för ungdomar. Barn så små som nio år ska kunna behöva städa bostadsområden, vilket ska ha en "förminskande" effekt, enligt partiet.

Kommentera
Kopiera länk
Dela
Läs mer

Under onsdagen presenterade Sverigedemokraterna ett nytt förslag.

— Det är en form av samhällstjänst med vad jag kallar statusnedbrytande syfte, säger SD:s rättspolitiska talesperson Tobias Andersson.

Tanken är enligt partiet att barn och ungdomar ska få en lägre status i den brottsliga krets som de umgås i. Påföljden ska kunna vara sådant som att skrapa tuggummin, plocka fimpar eller sanera graffiti.

— Det ska ske i anslutning till den miljö som man i vanliga fall kanske begår brott inom. Jag tror inte att man är jättekaxig om man tvingas skura toaletter på skolan man går på.

Sverigedemokraterna: "Skamfull effekt"

Förslaget går i linje med SD:s vilja att byta namn på Kriminalvården till Straffverket. Partiet vill sedan tidigare att Statens institutionsstyrelse, Sis, ska lämna över ansvaret för sluten ungdomsvård till Kriminalvården och inrätta särskilda ungdomsfängelser.

Därutöver förespråkar partiet en sänkt straffbarhetsålder till 13 år.

— Men vi tror att det behövs någonting mer, och då i form av samhällstjänst som riktar sig mot de som helt enkelt är väldigt unga, som i dag kanske inte ens är straffbara, säger Tobias Andersson.

I Sverige blir du straffmyndig när du fyller 15 år. Då kan du dömas till ungdomsvård, ungdomstjänst, ungdomsövervakning eller sluten ungdomsvård.

Andersson talar om att den nya påföljden ska ha en "förminskande" och "skamfull" effekt och bryta ned negativa normer.

TT: Vilka åldrar ska det här träffa?

— Tyvärr har vi ett läge med allt yngre som begår brott. Det finns varningsrapporter om alltifrån nioåringar, och där uppstår en situation där de naturligtvis inte ska sitta på Kumla. Då tror jag att den här typen av samhällstjänst skulle fylla en funktion.

"Finns forskning som pekar åt olika håll"

TT: Har ni tänkt någonting på riskerna med att sätta en sådan här förminskande stämpel på en person som är väldigt ung? Kan inte det snarare leda till att den personen utvecklar ett ännu starkare agg mot samhället?

— Jag tror att det agget redan finns den dagen man börjar omge sig med gängkriminella. Nu kan inte barn få påföljder i dag men jag upplever att den politik som bedrivits inte har lyckats bryta de här mönstren. Allt yngre rekryteras in i gängen.

TT: När ni lägger sådana här förslag, tar ni någon hänsyn till forskningen och vad som är bäst för individen?

— Jag vill mena på att det finns forskning som pekar åt olika håll när det gäller påföljders inverkan på återfall etcetera. Det beror väl på vad man åsyftar, i det här fallet är det uppenbart att unga har högst återfallsfrekvens, säger Tobias Andersson.

Kommentera
Kopiera länk
Dela

Notifieringar

Slå på notifieringar för att få de senaste nyheterna från Nyheter24.