Allt fler vill äta gammal mat — bryr sig inte om "fula fiskar"

Lagerhyllorna tornar upp sig på Matsmarts lager i Örebro. Tonvis med konserver, pasta, läsk och kryddor som alla har det gemensamt att de av olika anledningar inte kan säljas i butik.

— Det är så svårt att förstå att det här inte är gångbart i butik, säger Matsmarts vd Karl Andersson.

Maten som säljs via hemsidan kommer från grossister, producenter och leverantörer. Det som gör att produkterna hamnar hos Matsmart är ofta att de har utgått ur sortimentet, eller kanske har ett feltryck på förpackningen.

Räddade 8 000 ton flingor

När Karl Andersson ska nämna en typisk vara väljer han en burk med salladskrydda. Det är salladskrydda i burken och det står salladskrydda på burken – men på locket står det vitpeppar.

Hanna Thofelt Lindström, som är kommunikationschef, berättar om en annan gång då de räddade 8 000 ton flingor där man råkat ta ljus sirap i stället för mörk, så att färgen inte var riktigt som vanligt.

Inte längre fult att ta mjölken med röd prislapp

Matsmart startade 2014 och har vuxit snabbt – lagret i Örebro är det sjunde sedan starten. Karl Andersson ser att kundkretsen spänner från dem som köper från Matsmart utifrån ett klimatengagemang i ena änden till dem som gör det av ekonomiska skäl i andra.

— Vi har sett att det ökat extra starkt efter sommaren och tagit ytterligare fart i oktober. Vi har över 10 000 nya svenska kunder varje månad, berättar Hanna Thofelt Lindström.

Framför allt handlar det om en attitydförändring, tror hon. Det är inte längre fult att ta mjölken som har röd prislapp och snart går ut – utan smart och coolt.

Matsmart har etablerat sig i grannländerna Danmark och Finland och växer snabbt i Tyskland. Karl Andersson är övertygad om att man kan bli del av en global rörelse.

— Det är rätt svårt att rädda världen – och dyrt. Den här modellen hjälper alla att vara med och bidra.

Den som vill rädda mat från att kastas och samtidigt hålla nere matkontot har många alternativ. Flera butiker har särskilda kylar för varor som närmar sig bäst före-datum. Där finns påsar med gårdagens bröd eller frukt och grönt med skönhetsfläckar till nedsatt pris.

Ge nytt namn till matsvinnet

Till exempel packar Willys frukt och grönt i tvåkiloslådor för 20 kronor – "Svinnsmarta lådor" – som fullkomligen flyger av hyllorna, berättar Johanna Eurén, som är kommunikationschef.

Andra initiativ har varit partier med sprödbakad fisk, som inte varit riktigt lika snygga som vanliga fiskpinnar, som sålts under namnet "Fula fiskar", och skivspill som som sålts som "Skeva skivor".

På Hemköp säljer man bland annat tio kronors-påsar med frukt och grönt, och räddade på så sätt 450 ton frukt och grönsaker under förra året.

På Ica har man sedan sommaren sett en ökad efterfrågan både på kampanjvaror och varor med sänkt pris, berättar Karin Amnå som är chef för hållbar utveckling. Hon tror inte att det är viljan att rädda mat från att kastas som ligger bakom utan snarare de hårdare tiderna.

— Det börjar ju kännas i plånböcker som det inte känts i på samma sätt tidigare, så det är andra kundgrupper också som upptäcker den här typen av produkter.

Även Coop arbetar aktivt med att minska matsvinnet genom bland annat prissänkningar och att använda frukt och grön i smoothies. Man har också, precis som Ica, tecknat ett ramavtal med Too good to go, som innebär att butikerna kan erbjuda kassar med mat som riskerar att bli svinn till reducerat pris. Kassarna bokas av kunderna via en app.

— De matbutiker vi samarbetar med berättar säger att nu är det huggsexa om påsarna, berättar Too good to gos Sverigechef Sofia Edholm.

Företaget har vuxit 40 procent de senaste månaderna.

— Dels är vi på en tillväxtresa, men inflation och matpriser är också en stor drivkraft.

Appar som motverkar matsvinn

Även appen Karma har sedan i våras märkt ett ökat intresse för att rädda mat från matbutiker, säger Ludvig Berling, som är driftsansvarig.

— Vi jobbar med butiker från alla de stora kedjorna över hela landet, och har flera butiker som ökat mängden mat som har räddats med hundratals procent.

Även om det finns en miljövinst i att rädda mat från att kastas ser Ludvig Berling ett problem med att maten blir över till att börja med. Men hjälp av data över vad som läggs ut i appen hoppas han kunna hjälpa butiker och restauranger att motverka svinnet innan det uppstår.

— Även om det kräver lite mer jobb från restaurangerna att specificera vad de har över gör det att man kan minska matsvinnet genom att minska sin produktion. Det hoppas jag också kan ske i matbutikerna, så att man ska kunna se att man behöver minska inköp i vissa produktkategorier.

Han ser därför en risk med att sälja ut sitt svinn i ospecificerade påsar.

— Om man inte specificerar exakt vad som är i frukt och grönt-påsen ökar sannolikheten att konsumenten som köper påsen i sin tur slänger delar av innehållet. Då har man ju inte minskat matsvinnet utan snarare förskjutit det.