Bild på Hamid Noury från polisens förundersökning. Han dömdes i tingsrätten till livstids fängelse för mord och folkrättsbrott i Iran. Nu pågår hovrättsförhandling i målet.
Bild på Hamid Noury från polisens förundersökning. Han dömdes i tingsrätten till livstids fängelse för mord och folkrättsbrott i Iran. Nu pågår hovrättsförhandling i målet. - Foto: TT

Nourys advokat: Anmärkningsvärd brist på bevis

Livstidsdömde Hamid Noury bör frias från alla anklagelser. Det anser iranierns försvarare som på måndagen inledde sin sakframställan i Svea hovrätt.Personligen har han inte uppsåtligen berövat någon annan person livet, säger advokat Thomas Bodström till rätten.


Fakta: Ett historiskt mål

Målet mot 61-årige Hamid Noury, som i tingsrätten dömdes till livstids fängelse för delaktighet i massavrättningar i Iran 1988, är ett av de största i sitt slag i Sverige.

Bland de som avrättades fanns i huvudsak anhängare av motståndsrörelsen Folkets mujahedin, men även andra vänsteroppositionella.

Hamid Noury har enligt domen, i egenskap av åklagarbiträde, bland annat valt ut vilka fångar som skulle ställas inför en kommitté som beslutade om vilka som skulle avrättas. Han har även läst upp namn på fångar som skulle avrättas och eskorterat dem till avrättningsrummet där han "vid något/några tillfällen" själv deltagit i avrättningarna.

Brottsrubriceringarna är grovt folkrättsbrott och mord begångna i Iran.

Den första åtalspunkten gäller gärningar riktade mot anhängare av Folkets mujahedin. Den andra gäller gärningar riktade mot anhängare av andra vänstergrupper.

Under 92 rättegångsdagar från den 10 augusti 2021 fram till i maj 2022 hördes sammanlagt cirka 70 målsägare och vittnen från olika delar av världen.

Eftersom målet baseras på den iranska statens avrättningar av personer kopplade till den politiska organisationen Folkets mujahedin, som enligt åtalet befann sig i väpnad strid med den iranska staten när brotten begicks, så räknas personer som satt som politiska fångar utan koppling till Folkets mujahedin som vittnen och inte målsägare.

Detta trots att samtliga vittnar om att de utsatts för liknande behandling, av åklagarna jämställd med tortyr.

Domen överklagades av både försvar, som vill att Noury frikänns, och åklagare som vill se honom dömd på flera punkter.

Den 11 januari inleddes förhandling i Svea hovrätt. Rättegången, som flyttats till Attunda tingsrätts lokaler, beräknas pågå till hösten 2023.

Noury har hela tiden nekat till brott.

Hamid Noury dömdes i tingsrätten till livstids fängelse för grovt folkrättsbrott och mord för sin delaktighet i massavrättningar av politiska fångar i ett iranskt fängelse 1988.

Majoriteten av de avrättade fångarna var anhängare till den då väpnade motståndsrörelsen Folkets mujahedin. Avrättningarna skedde enligt domstolen på order av Irans dåvarande högsta ledare ayatolla Khomeini med anledning av att Folkets mujahedin ställt sig på Iraks sida i kriget länderna emellan.

Hovrättsförhandlingen i målet inleddes den 11 januari. Efter att de inledande rättegångsdagarna tillägnats åklagarsidans sakframställan gick ordet på måndagen över till försvaret.

Huvudpersonen själv leddes in i salen klädd i gul polotröja och vit skjorta, och följde därefter uppmärksamt förhandlingen via tolk och förde egna anteckningar.

Försvaret ifrågasätter

Försvaret yrkar på att 61-åringen ska frias från anklagelserna. Thomas Bodström, som tillsammans med Hanna Larsson Rampe företräder Noury i hovrätten, konstaterade inledningsvis att målet saknar motstycke i svensk domstol.

— Det är alltså en iranier i Iran, anklagad för mord på iranier i Iran – för 33 år sedan, säger han.

Trätofrågorna gäller bland annat definitionen av konflikten mellan Iran och Folkets mujahedin, äktheten i ayatolla Khomeinis avrättningsorder och vilka bevis som finns för att Hamid Noury deltagit i avrättningarna.

Försvaret anser att tingsrätten har dragit fel slutsatser på alla punkter, och kallar bristen på bevis för Nourys skuld "anmärkningsvärd".

Sår tvivel

Större delen av dagen ägnades åt rollen Folkets mujahedin spelade i kriget mellan Iran och Irak som pågick vid tiden för avrättningarna.

En förutsättning för att svensk domstol ska kunna åtala Noury för folkrättsbrott är att konflikten mellan Iran och Folkets mujahedin – och därmed avrättningarna av dess anhängare – kan kopplas till en väpnad konflikt.

Enligt åklagare och tingsrätt är det klarlagt att Folkets mujahedin stred på Iraks sida i kriget, och att avrättningarna därmed var en del av en internationell väpnad konflikt. Detta bestrids av försvaret. Bland annat med hänvisning till Folkets mujahedins egna uttalanden om oberoende gentemot Irak.

Reza Shafiee, representant för Folkets mujahedins politiska parti, NCRI, tycker också att åklagarsidan och tingsrätten har fel. Han anser dock, till skillnad från försvaret, att konflikten är att betrakta som ett inbördeskrig.

— Det har aldrig funnits en internationell konflikt. Sedan juni 1981 pågick en icke-internationell väpnad konflikt. Det var en frihetskamp mellan Mujahedin och den iranska regimen, säger han.

Tolkningsfråga

Bland ledande folkrättsexperter går åsikterna isär om vad en sådan tolkning skulle innebära för åtalet mot Noury.

Enligt Ove Bring, professor emeritus i folkrätt och expertvittne under tingsrättsförhandlingen, kan Sverige inte åtala för folkrättsbrott om avrättningarna skett inom ramen för ett inbördeskrig.

Anledningen är enligt Bring att svensk lagstiftning för folkrättsbrott 1988 inte hade kriminaliserat motsvarande handlingar under ett inbördeskrig.

Kollegan Mark Klamberg, även han professor i folkrätt och expertvittne i tingsrätten, gör däremot bedömningen att handlingarna var kriminaliserade, och således möjliga att åtala Noury för, oavsett hur konflikten definieras.

Både Klamberg och Bring anser att massavrättningarna skedde inom ramen för kriget mellan Iran och Irak.

När måndagens förhandling avslutades vinkade en strålande glad Hamid Noury till anhöriga och skakade advokaternas händer innan han lät sig ledas ut ur salen.

TT
/
/
/
De senaste nyheterna direkt i din inkorg!
Senaste nytt

Israel går tillbaka till förhandlingsbordet

Inflationen i USA på väntad nivå

Kärninflationen i USA i februari – där prisökningarna på energi och livsmedel räknas bort – uppgick till 2,8 procent i årstakt, vilket låg i linje med förväntningarna.

Ukrainas arméchef: De har mycket mer än oss

1 timme sedan
Ryssland har ett klart övertag i kriget, enligt Ukrainas nye arméchef Oleksandr Syrskyj. Invasionsstyrkorna har flera gånger mer ammunition än vad ukrainarna har.

Tv-kocken hyllas av Nyhetsmorgon-kollegorna: "Finast och coolast av alla"

1 timme sedan
För några dagar sedan opererade tv-kocken Erik Videgård från Nyhetsmorgon sin käke. På Instagram berättar han att han fått mycket kommentarer om sitt utseende genom åren, men följarna hyllar honom.

Polisen i Svenljunga rapporterar om trafikolycka

1 timme sedan
"På länsväg 1566 sydost om Håcksvik har en bilist och en motorcyklist kolliderat.", skriver polisen på sin hemsida.

Polens president stoppar dagen efter-piller

1 timme sedan
Polens president Andrzej Duda använder sitt veto för att sätta stopp för regeringens planer på att lätta på restriktionerna mot receptfria akuta p-piller.