Livmedikus om ingreppet: Ett par veckors vila
Under måndagen lägger sig kung Carl XVI Gustaf på operationsbordet. Med under hjärtingreppet är kungafamiljens livmedikus Viveka Frykman Kull.Det är planerat sedan en tid, säger hon.
Läkarstaten ansvarar för den medicinska vården av kungafamiljen och ingår i Kungliga Hovstaterna som sorteras under Riksmarskalksämbetet.
Uppdraget som förste livmedikus går av tradition till en kardiolog. Tjänsten ges på rekommendation och är ett oavlönat hedersuppdrag.
I dag består Läkarstaten av två förste livmedikus, överläkare docent Lars Wennberg och överläkare Viveka Frykman-Kull samt tre livmedici.
I staben ingår även en hovtandläkare.
Källa: Kungahuset
Enligt hovet är det inget fel på kungens allmänna hälsa. Måndagens planerade titthålsoperation kommer att ske på något av Stockholms sjukhus, men tid och plats hålls hemligt.
— Kungen kommer att göra ett operationsingrepp med kateterteknik, säger Viveka Frykman Kull.
Närmare beskrivning än att det rör sig om hjärtområdet vill hon inte ge med hänvisning till patientsekretessen. Till följd av operationen har kungen skjutit upp sina åtaganden mellan den 20 februari och den 3 mars.
— Han har blivit rekommenderad ett par veckor för att vila och ta det lite lugnt, så hoppas vi att han snart ska vara tillbaka igen, säger Viveka Frykman Kull.
Kungens godkännande
Viveka Frykman Kull är överläkare och arbetar till vardags bland annat som specialistläkarchef på Danderyds sjukhus hjärtklinik. Ingreppet sker på hennes inrådan, men med kungens godkännande.
— Naturligtvis, som vid all typ av behandling, så sker det i samråd med patienten. Det är självklart, säger Viveka Frykman Kull.
TT: Har kungen stått i vårdkö?
— Ja, det görs ingen skillnad på om man är kung utan det är de medicinska behoven som avgör hur länge man väntar.
I somras blev Viveka Frykman Kull Sveriges första kvinnliga förste livmedikus. Rollen delar hon tillsammans med docent och överläkare Lars Wennberg, som ansvar för kronprinsessan Victoria och prins Daniel. Viveka Frykman Kull tar hand om övriga kungafamiljen.
— Jag är kontakten in i sjukvårdssystemet och ser till att de får den hjälp de behöver. Man är ett bollplank helt enkelt, säger hon.
Skonsamt för patienten
I dag finns det en mängd olika ingrepp man kan göra med hjälp av katetrar och titthålsteknik, enligt Lars Rydén, senior professor i kardiologi vid Karolinska institutet.
— Med kateterteknik kan man vidga förträngningar i hjärtats kranskärl, bota hjärtrytmstörningar och till och med byta hjärtklaffar numera, säger han.
Oavsett vad det är för typ av titthålsingrepp kungen ska genomgå är fördelarna många jämfört med öppen kirurgi.
— De är mycket mera skonsamma för patienten. Kortare vårdtider, kortare rehabiliteringstider och bra resultat, säger han.
— Öppnar du bröstkorgen och kopplar på en hjärt-lungmaskin för att utföra ett öppet hjärtkirurgiskt ingrepp är återhämtningstiden ganska lång.
Kräver universitetssjukhus
Kateterteknik innebär att smala slangar förs in i en pulsåder, antingen genom ljumsken eller handleden. Trots att det rör sig om trakten kring hjärtat behöver det inte ens innebära att patienten sövs ner under operationen.
— Det kan ibland bland räcka med lokalbedövning på insticksställen och injektion av något rogivande medel. Då är patienten vaken, men lite groggy, säger Lars Rydén.
Ingreppen görs av hjärtläkare tillsammans med kirurger och kräver tillgång till en rad olika kompetenser och kostsam specialutrustning. Därför sker de enligt Lars Rydén alltid på någon av landets universitetssjukhus.
— En berömd amerikansk elektrofysiolog som jag känner sade så här: “Allt kirurger kan göra med kniven ska jag arbeta för att göra med katetrar”.
— Det är inte riktigt sant, men det håller nästan på att bli så. Det finns oerhört mycket som tidigare krävde stora operativa ingrepp som man i dag gör med katetrar och titthålskirurgi, och det gäller ju inte bara inom bröstkorgen.
