Totalt får 201 lodjur skjutas i landet under årets jakt. Arkivbild.
Totalt får 201 lodjur skjutas i landet under årets jakt. Arkivbild. - Foto: Heiko Junge/NTB

Nu börjar Sveriges största lodjursjakt på 13 år – väcker stor kritik

Den 1 mars börjar lodjursjakten, som kan bli den största sedan 2010. Bara i södra och mellersta Sverige får nästan dubbelt så många lodjur skjutas som i fjol – något som WWF kritiserar.


Fakta: Lodjur och jakt

Lodjuret är Europas största kattdjur och finns i stora delar av Sverige utom på Öland och Gotland. Arten är fridlyst och klassas som sårbar enligt den svenska rödlistan 2020.

Lodjurets huvudsakliga bytesdjur i söder är rådjur. I norra Sverige är ren ett viktigt bytesdjur och lodjur har en stark påverkan på rennäringen. Skyddsjakt används därför oftare där än i södra Sverige.

För att reglera antalet lodjur och förebygga skador på tamdjur och renar tillåts skyddsjakt och viss licensjakt på lodjur under strikt kontrollerade former, om förutsättningarna för jakten uppfylls.

Naturvårdsverket kan delegera rätten att besluta om licensjakt på lodjur till länsstyrelserna i de förvaltningsområden som överstiger sin fastställda miniminivå.

Källa: Naturvårdsverket, WWF

Sedan 1995 bedrivs licensjakt på lodjur för att reglera populationerna som kan orsaka skador på tamdjur och renar.

Årets jakt som inleds den 1 mars kan bli den största sedan 2010. Totalt får 201 lodjur fällas i landet, efter beslut av länsstyrelserna. Bara i södra och mellersta Sverige får 164 lodjur skjutas. Det kan jämföras med 88 lodjur i samma områden i fjol och totalt 125 i hela landet.

Världsnaturen WWF ser kritiskt på licensjakten

WWF ser kritiskt på årets ovanligt stora licensjakt och anser att mängden angrepp på andra tamdjur än ren inte står i proportion till hur många lodjur som länsstyrelserna i landet har beslutat ska få fällas.

— Skadorna orsakade av lodjur i södra och mellersta Sverige är inte av sådan omfattning att vi tycker att det finns fog för licensjakt i de delarna av landet, säger Benny Gäfvert, rovdjursexpert på WWF, och fortsätter:

— Vi har omkring 50–100 angrepp per år på tamdjur i södra och mellersta Sverige, vilket får ses som relativt få om man jämför med andra skaderisker som finns.

WWF ifrågasätter också om det undantag som görs för jakten är förenligt med EU:s art- och habitatdirektiv, där jakt på en strikt skyddad art som huvudregel är förbjuden. I direktivet finns listade arter och naturtyper som är av intresse att bevara för att säkra den biologiska mångfalden.

Antal lodjur som får fällas i län med licensjakt.

Lodjurs populationen har växt

Efter några år med minskande stam har den svenska lodjurspopulationen växt. Den senaste inventeringen från Naturvårdsverket visar att det finns runt 1 450 lodjur i landet. Enligt myndigheten ligger populationen därmed med marginal över referensvärdet för gynnsam bevarandestatus som är minst 870 individer.

— Om man uppfyller fastställd miniminivå för att lodjuren ska kunna överleva långsiktigt, då delegerar vi rätten till länsstyrelserna att besluta om licensjakt. Sedan är det helt deras fråga om licensjakt är lämpligt och om det behövs, säger Carl-Johan Lindström, chef på viltförvaltningsenheten på Naturvårdsverket.

— Däremot när jakten är avslutad tittar vi på hur många som fälldes och hur det ser ut med populationen. Vi utvärderar och då har vi möjlighet att ta tillbaka den här rätten, om vi ser att det finns risker för populationen, tillägger han.

Vilthandläggaren: "Finns inget annat sätt"

I det mellersta förvaltningsområdet är Gävleborg det län som beslutat om licensjakt på flest lodjur i år, 30 stycken. I de södra delarna av landet får flest lodjur, 32 stycken, skjutas i Kalmar.

Enligt Mattias Persson, vilthandläggare på länsstyrelsen i Kalmar, är syftet med jakten bland annat att försöka hålla lodjursstammen i länet på den nivå som viltförvaltningsdelegationen har beslutat om.

— Vid förra inventeringen låg vi rejält mycket högre än förvaltningsmålet på fyra till åtta familjegrupper av lodjur i länet. Vi hade 17,5 familjegrupper. Så det finns inget annat sätt än licensjakt om man vill förvalta populationen, säger han.

Benny Gäfvert, rovdjursexpert på WWF. Pressbild.

Förebyggande åtgärder – behöver hålla rovdjursstammarna livskraftiga

Benny Gäfvert på WWF säger att man naturligtvis ska försöka minska skadorna från stora rovdjur, men att man samtidigt behöver hålla rovdjursstammarna livskraftiga. Han lyfter fram skyddsjakt som ett verktyg vid angrepp på tamdjur, men vill framför allt se en förstärkning av förebyggande åtgärder.

— Man bör gå mycket längre i de förebyggande åtgärderna innan man tar licensjakten som en så omfattande förvaltningsåtgärd. Till exempel genom att ge bättre bidrag för ersättning av skador och full ersättning för att sätta upp rovdjursavvisande stängsel.

Enligt WWF är illegal jakt tillsammans med den legala jakten den största dödsorsaken för vuxna lodjur. Benny Gäfvert anser, med hänvisning till EU:s art-och habitatdirektiv, att de fridlysta lodjuren ska få breda ut sig i sina naturliga livsmiljöer.

— De har en väldigt viktig betydelse i ekosystemet som toppredator för att hålla våra klövviltstammar vitala och friska och för att berika ekosystemet och den biologiska mångfalden.

TT
/
De senaste nyheterna direkt i din inkorg!