Från och med den 1 januari 2026 väntar en av de största förändringarna av 3:12-regelverket på många år. De nya reglerna kommer påverka hur lågbeskattat utdelningsutrymme beräknas, hur karensregler tillämpas och vilka krav som ställs på till exempel delägare i fåmansföretag.
Trots det väntas utfallet bli olika för alla typer av ägare, vissa gynnas och andra får stramare förutsättningar. Nyheter24 sammanfattar de viktigaste förändringarna och vad de innebär i praktiken för dig.
Missa inget viktigt, följ oss på Google
Nya 3:12-regler införs 2026
En central del av reformen är att dagens två alternativa beräkningsregler, förenklingsregel och huvudregel, ersätts av en gemensam modell. De trösklar som länge kritiserats, såsom kapitalandelskravet och de tidigare löneuttagskraven, försvinner och ersätts med en mer enhetlig struktur, rapporterar Balans.
I den nya modellen ingår tre komponenter:
- Grundbeloppet, som utgår från delägarens ägarandel och fyra inkomstbasbelopp.
- Omkostnadsbeloppet, som endast påverkar beräkningen om det överstiger 100 000 kronor.
- Lönebaserat utrymme, som beräknas efter avdrag för ett schablonmässigt löneavdrag.
Det innebär att delägare inte längre behöver välja mellan olika metoder, samma regel gäller för samtliga kvalificerade andelar.
Begränsat tak och automatiserad fördelning av grundbelopp
Grundbelopp kan aldrig överstiga fyra inkomstbasbelopp per ägare, oavsett antal bolag. För företagare med flera innehav innebär det att utrymmet automatiskt fördelas utifrån ägarandel i varje bolag, vilket gör det viktigare än tidigare att tidigt avgöra om innehavaren är kvalificerade.
Att ägaren själv inte längre kan styra fördelningen av grundbeloppet innebär att planering och strukturering av ägandet behöver ske i god tid, senast inför deklarationen 2027, som ligger till grund för beräkningarna för inkomståret 2026.
Justerade lönekrav – inte helt slopat löneuttag
Det tidigare absoluta löneuttagskravet tas bort, men ersätts av ett enhetligt löneavdrag på åtta inkomstbasbelopp. Efter avdrag får hälften av den kvarvarande löneandelen användas som lönebaserat utrymme. Det betyder att ägare fortfarande behöver ta ut lön, men kraven blir lägre och mer förutsägbar än tidigare.
Kortare karenstid – snabbare väg till kapitalbeskattning
En tydlig lättnad är att karenstiden reduceras från fem till fyra kalenderår. Det gäller både nya karaktärer och de som påbörjats sedan 2023. Ändringen får betydligen för försäljningar, holdingbolagsstrukturer och bedömningen av om utomståenderegeln är tillämplig.
Svåra ord i 3:12-reglerna
- 3:12-reglerna – Skatteregler som styr hur utdelning och vinst vid försäljning beskattas för ägare i fåmansföretag.
- Fåmansföretag – Aktiebolag där fyra eller färre personer äger mer än hälften av rösterna. Vanligt för mindre bolag och familjeföretag.
- Kvalificerade andelar – Aktier i ett fåmansföretag där ägaren eller närstående är aktiv i bolaget. Sådana aktier beskattas hårdare i vissa delar.
- Löneunderlag – Den totala lönesumman i bolaget (och ibland dotterbolag) som ägaren kan använda för att räkna fram hur mycket utdelning som får tas ut till lägre skatt.
- Schablonbelopp/grundbelopp – Ett förenklat, fast beräknat belopp som ägaren får ta ut i utdelning till lägre skatt, oavsett löner i bolaget.
- Kapitalinkomst – Inkomst som beskattas i inkomstslaget kapital, till exempel utdelning eller vinst vid försäljning av aktier. Lägre skattesats än lön.
- Tjänsteinkomst – Lön och andra ersättningar för arbete. Beskattas högre än kapitalinkomst och påverkar även sociala avgifter.
- Karenstid – Period efter att du slutat arbeta i företaget då dina aktier fortfarande räknas som kvalificerade och kan beskattas hårdare.
Källa: Skatteverket
En moderniserad definition av dotterbolag
Den tidigare särregeln för vad som utgör ett dotterbolag tas bort. I stället används samma definition som i årsredovisningslagen och aktiebolagslagen, där röstandel väger tyngre än kapitalandel. Detta kan öppna möjligheter för nya strukturer där bolag med bestämmande inflytande, men med mindre än 50 procent kapitalandel, ändå räknas som moderbolag.
Vem påverkas av de nya reglerna?
Samtliga delägare i fåmansföretag berörs, men effekterna varierar. Många får ett högre grundbelopp än tidigare, medan andra, särskilt de med spritt ägande eller flera bolag, kan behöva se över sina strukturer för att undvika oönskade skatteeffekter.
Catrin Åkerlund, auktoriserad skatterådgivare och expert i utredningen, ser både styrkor och begränsningar i reformen.
– Det förslag som nu presenteras är en god ansats och ett tydligt försök att både vara modig och tänka nytt. Det löser flera lagtekniska glapp och tar ett större grepp om både förenklingar och förbättringar, men i vissa delar anser jag att man kunde ha gjort ännu mer och gått ännu längre, säger hon till tidningen.
"Komplex regelverk"
Reformen kommer efter flera års arbete där uppdraget varit att skapa ett mer överskådligt regelverk utan att öppna för inkomstomvandling. Näringslivets representanter har generellt välkomnat förändringarna, men menar att det funnits utrymme att gå längre, särskilt när det gäller kvalifikationsreglerna.
– Det är ett komplext regelverk som är ofantligt svårt att överblicka. Och att balansera för att göra alla nöjda, säger Åkerlund.
Vad behöver företagare göra inför 2026?
Då reglerna påverkar både löneuttag under 2026 och beskattning av utdelning från 2026, behöver företagare och rådgivare agera redan nu. En analys av ägarstruktur, kavlificeringsstatus och framtida utbildningsplaner är nödvändig för att säkerställa rätt beskattning.
– Nu har vi ett konkret och bra förslag som är redo att lagstiftas gällande beräkningsdelen, gör det och låt inte diskussionerna om de andra delarna sinka de områden där man kan behöva arbeta lite mer, säger FARs skatteansvarige Hans Peter Larsson.
Vilka blir vinnare och förlorare?
Vinnarna i det nya systemet bedöms framför allt bli små och medelstora företag som växer och anställer, då det får ett högre schablonutrymme per bolag och lättare kan använda löneunderlag utan att ägarna behöver ta ut lika hög lön som tidigare. Samtidigt gynnas delägare med verkligt bestämmande inflytande i verksamhetsbolag och syskon som äger tillsammans.
Förlorarna kan istället bli delägare i bolag med relativt låga lönesummor, som slås ut av det generella löneavdraget. Samt företagare som tidigare kunnat maxa både huvudregeln och förenklingsregeln i flera bolag och de som byggt upp stora sparade utdelningsutrymmen, som inte räknas upp varje år, enligt tidingen.
När träder reglerna i kraft?
Förslaget är skickat på remiss och kan därefter bearbetas vidare innan riksdagen fattar beslut. Ambitionen är att reglerna ska träda i kraft i januari 2026, men för att nå dit krävs politisk samsyn.
Tills dess återstår landets hundratusentals fåmansföretagare att följa processen, förbereda sig och anpassa sina strukturer inför en av de största förändringarna av 3:12-regelverket på länge.
