Förhandlingar om djuphavens öde i slutfas
Nu kan framtiden för livet i världshaven avgöras, efter drygt ett decennium av FN-förhandlingar.Men slutförhandlingarna om det historiska skyddsavtalet har kärvat – och kan dra över tiden.
Här är några av knäckfrågorna i förhandlingarna om ett nytt havsavtal, kallat BBNJ, Biodiversity Beyond National Jurisdiction:
— Hur ska vinsterna fördelas när man hittar arvsanlag hos organismer i havsdjupen som kan användas för att ta fram exempelvis nya läkemedel.
— Hur utvecklingsländer ska få hjälp att bättre kunna ta tillvara genetiska resurser från djuphaven.
— Hur ska kostnaden för att inrätta naturreservat på de fria haven fördelas.
— Hur företag eller nationer som vill bedriva verksamhet som kan påverka djuphaven ska bli skyldiga att göra en samlad bedömning av konsekvenserna för miljön.
— Vad ska hända om någon bryter mot det juridiskt bindande avtalet. Ska tvister exempelvis hamna i Internationella domstolen i Haag?
Källor: Niklas Kebbon och Frida Bengtsson.
FN-förhandlingarna om ett globalt avtal för att skydda djuphaven har pågått i drygt ett decennium och avbröts nära mållinjen för ett halvår sedan.
Avtalet rör de hav som inget land äger eller kan bestämma över, och som täcker 45 procent av jordens yta. Djuphaven täcker också hela 98 procent av biosfären, det vill säga den del av jorden som hyser liv.
De intensiva slutförhandlingarna om avtalet, som de senaste två veckorna pågått i New York, ska enligt plan avslutas på fredagen, vid midnatt svensk tid. Men enligt Sveriges chefsförhandlare Niklas Kebbon är det inte uteslutet att de fortsätter in på lördagen.
Kärvande förhandlingar
I dag finns regler för sjöfarten och det kommersiella fisket – men det saknas i stort sett miljöregler för djuphaven. De kan nästan betraktas som laglöst område – ett slags vilda västern till havs, menar vissa. Ett nytt havsavtal ses därmed som en viktig pusselbit för att bevara den biologiska mångfalden och havens unika natur- och djurliv.
Konferensens ordförande Rena Lee har uppmanat delegationerna att "värma upp och stretcha för vara redo för att springa maraton till mållinjen".
Förhoppningarna inför förhandlingarna har varit höga – men samtalen har kärvat rejält. Tidigare i veckan uppgav Sveriges chefsförhandlare Niklas Kebbon för TT att nya "omfattande" förslag som lagts fram lett till en ökad polarisering mellan länderna.
De nya förslagen handlar bland annat om hur skyddet av stora havsområden ska finansieras, och om hur förväntade vinster från användning av marina genetiska resurser ska fördelas. Det sistnämnda var en av knäckfrågorna som stjälpte den senaste förhandlingen i augusti.
Som att förhandla om rymden
Ett nytt havsavtal är avgörande för att kunna uppfylla ett löfte som Sverige och världens länder gav strax före jul på FN-miljömötet i Montreal. Där klubbades en räddningsplan för naturen, där en bärande del är att skydda 30 procent av jordens yta till land och hav.
Förhandlingarna har komplicerats av att de fria haven inte tillhör någon. Djuphavsbotten räknas som ”common heritage of mankind”, mänsklighetens arvedel, och har samma juridiska status som rymden.
