81-åringen som älskar att springa maraton

Medaljerna är stora. Tunga i handen. Alla har ett eget Stockholmsmotiv. Här finns Skansen, Kungliga slottet, Guldbron... Resultatet av 43 års slit ligger utspridda över köksbordet i Vikmanshyttan i södra Dalarna.

— Här är mitt skrammel. Gud vad man har slitit för det här, säger Anita Granberg.

81-åriga Anita är klädd för träning, i blå löpartröja och tajts. Så gott som varje dag – ibland två gånger om dagen – tar hon bilen till Hedemora för tabata, spinning eller styrketräning.

Hon är en av få som har sprungit alla Stockholm marathon sedan starten 1979. Den 3 juni är det dags igen. Med sig på startlinjen för att genomföra det 4,2 mil långa loppet har hon två barnbarn.

— Jag mår inte bra om jag inte får träna. Jag tycker att mitt liv, det är ju träningen. Sedan har jag fått mycket annat: tre barn, åtta barnbarn och åtta barnbarnsbarn. Jag orkar med dem, och har ett bättre liv när jag får träna.

Anita Granberg började inte med löpning förrän i 30-årsåldern. Efter några längre lopp i Dalarna anmälde hon och maken Sören sig till Stockholm marathon 1979. Efter att ha sprungit tillsammans i tio år nöjde sig maken med att stå vid sidlinjen – men Anita fortsatte att springa. År efter år.

Människor reagerar ofta på att hon som 80-plussare tränar så mycket.

— Du är ju unik, säger de. Men jag kan inte ta till mig det. Jag är den jag är liksom.

Snabba förbättringar

Men Anita Granberg är en ovanlig 81-åring. De flesta i hennes generation skulle aldrig drömma om att springa maraton.

— De flesta äldre springer ju faktiskt inte alls, konstaterar Ing-Mari Dohrn, fysioterapeut och medicine doktor vid Karolinska institutet.

— Det finns såklart de som gillar det och har gjort det tidigare. Men det är knappast så att äldre som ska börja träna kommer på att de vill börja springa. Men att börja styrketräna är lättare, och kanske ännu viktigare, fortsätter Ing-Mari Dohrn.

Egentligen finns det inget som hindrar att man tränar som äldre. Träningsbarheten är stor även för äldre personer, förklarar Michail Tonkonogi, professor i medicinsk vetenskap vid Högskolan Dalarna.

— Om en grupp 20-åringar och en grupp 70-åringar börjar gå på gym så kommer troligen 70-åringarna att få snabbare förbättringar, säger han.

Äldre är dock ofta i större behov av individuella träningsupplägg.

— Någon har ont i axeln, någon har dåligt knä. Någon har typ två diabetes, någon har artrit. För äldre individer måste man alltid skräddarsy träningen, säger Michail Tonkonogi.

Motionsformer som stärker skelettet genom stötar är exempelvis bra för den som är benskör.

— Men stötar är absolut inte bra om du har artros i dina leder. Så man måste anpassa träningen.

Läkaren varnade efter fall

Personer över 65 år rekommenderas att röra på sig med måttlig intensitet 150-300 minuter i veckan. Äldre rekommenderas också någon form av styrkeövningar som även ska utmana balansen minst två gånger i veckan.

— Styrketräningen kan glömmas bort lite. Men jag tycker att det kommer mer och mer, att det är bra för äldre att gå på gym, säger Ing-Mari Dohrn.

Hemma hos Anita Granberg i Vikmanshyttan väntar hunden Iris, en femårig finsk stövare, i hallen. Anita drar på sig springskorna, fäster kopplet i midjan.

Stigen är fortfarande täckt av ett halt snötäcke. Anitas löpsteg är försiktiga. 1995 ramlade hon på en isfläck och bröt fotleden. Läkaren sa att hon aldrig skulle kunna springa igen. Men sommaren efter sprang Anita ännu ett maraton, med en spik i foten som sitter kvar än i dag.

— Fy, det vill jag inte vara med om igen, säger Anita.

Benstyrka och balans

Det viktigaste när äldre tränar är att fokusera på benstyrka och balans, enligt Ing-Mari Dohrn.

— Det behöver man för att minska risken att ramla och få frakturer. Benstyrka är jätteviktigt för att kunna bibehålla sin fysiska funktion och kunna vara självständig i vardagen. Att kunna gå i trappor och resa sig från en stol.

Ibland kan Anita Granberg tycka att det är svårt att acceptera att kroppen har blivit äldre. Hon är stolt över sin bästa maratontid från 1987, på 3 timmar och 14 minuter. Nu är inte fokus på att jaga tider. Anita fortsätter att springa, fast hon har drabbats av artros i knäna.

— Det är ju så, kroppen blir äldre, även fast man tränar... det är väl det jag känner, säger hon.

"Då hjälper inte promenader"

En sak som händer i kroppen när vi blir äldre är att maxpulsen sjunker, eftersom hjärtat inte kan pumpa lika många slag per minut.

En annan förändring som sker i kroppen när vi blir äldre är att vi tappar muskelstyrka, förklarar Ing-Mari Dohrn. Generellt kan man säga att muskelstyrkan minskar med 8 procent varje tioårsperiod fram tills man är 70. Därefter är minskningen 15 procent per tioårsperiod.

— Men det måste inte vara så. Lite får man räkna med att muskelstyrkan minskar, men mycket går att motverka genom träning, säger Ing-Mari Dohrn.

De muskelfibrer som försvinner först är de snabba. De behövs för explosivitet, till exempel om man ska resa sig från en stol eller få tillbaka balansen när man håller på att ramla. Äldre behöver därför träna power: styrka och hastighet samtidigt.

— Den förmågan måste tränas specifikt. Då hjälper inte promenader, säger Michail Tonkonogi.

Vill passera mål igen

2015 blev 92-åriga Harriette Thompson blev den äldsta kvinnan att genomföra ett maratonlopp när hon passerade mållinjen i San Diego. Anita Granberg skrattar när hon får frågan om hon kommer att slå det rekordet.

— Man får ta ett år i taget. Men jag vill ju fortsätta! Så länge jag kan, säger hon.

Nu är fokus inställt på årets Stockholm marathon. Anita hoppas få uppleva känslan av att passera mållinjen för 44:e året i rad.

— Det finns ingenting som är så skönt som när man får springa in på Stadion, och får springa runt där. Åh, vad härligt det är. Då sitter mina barn och barnbarn där och skriker. De får med sig alla andra i publiken. Det är precis som om man skulle vara någon stor stjärna som kommer.

— Det är en känsla som man ... ja, det går inte att beskriva. Det är häftigt.