Minns du också klungor av mörka, släta blåmusslor bland tången på västkusten? I dag möts du troligtvis i stället av större, ljusare skal och vassa kanter.
De invasiva stillahavsostronen, eller japanska jätteostron som de också kallas, utgör i dag två tredjedelar av alla mussel- och ostronarters biomassa i Bohuslän, visar en ny studie från Göteborgs universitet.
"Kan påverka negativt"
Det är svårt att säga exakt vilka konsekvenser det kommer att få, men genom att titta på platser där ostronen förekommit under en längre tid går det att göra kvalificerade gissningar.
— Det är troligt att ostronen kommer att ändra ekosystemet något, vilket kan påverka andra arter negativt. Så det kommer att innebära förändringar, men det är svårt att förutsäga vad exakt som kommer att ske, säger Youk Greeve, doktorand i marinbiologi vid Göteborgs universitet.
De inhemska europeiska ostronen riskerar inte att konkurreras ut eftersom de ofta lever djupare, på mellan 1 och 30 meters djup. Däremot kan blåmusslan, som också växer vilt i grunda vikar, drabbas.
Tuffare för blåmusslan
— Det finns mycket som pekar på att blåmusslan försvunnit, men det hände innan stillahavsostronet kom. Av någon anledning, som vi inte känner till, började blåmusslan minska och nu har stillahavsostronet tagit upp de lediga habitaten, säger Youk Greeve.
— Blåmusslan kommer att få det tuffare om den någonsin börjar öka igen, eftersom stillahavsostronet nu tagit upp dess plats.
Studien gjordes i området kring Kosteröarna i norra Bohuslän, men situationen ser troligtvis liknande ut längs hela kusten, säger Youk Greeve.
— Stillahavsostron är vanligt förekommande hela vägen ner till Öresund.
.jpg)
