Blockerade övergreppssajter "kan avskräcka"
Många svenska internetanvändare som letar efter övergreppsmaterial på nätet möts i stället av ett meddelande från polisen. Det kan ha en avskräckande effekt, att de stannar upp och reflekterar, säger forskaren Malin Joleby.
Bara mellan januari och augusti i år blockerade Tele2 3,5 miljoner försök att nå sajter med bilder och filmer där barn utsätts för övergrepp. Främst rör det sig om svenskar som söker på sajterna, men operatören har även användare i Baltikum. Det är närmare en miljon fler blockeringar än vad Tele2 gjorde under hela förra året.
Malin Joleby är postdoktor vid Karolinska institutet och forskar på behandling för personer med sexuella impulser mot barn. Hon tror att blockeringarna – där svenska operatörer använder sig av listor från bland annat polisen för att dirigera om användarna till en stoppsida från polisen – kan ha betydelse, även om både de som ligger bakom sajterna och de som söker efter materialet kan hitta vägar runt blockeringarna.
— Vi vet att många som har en sexuell attraktion till barn ofta mår dåligt, att de brottas med det och har depressioner och självmordstankar. För många finns det fönster i livet då man är mottaglig för att söka stöd och hjälp om man vet att det finns, vilket de här stoppsidorna hjälper till att informera om.
Hittar material av misstag
I en finländsk studie uppgav 40 procent av de som tittar på övergreppsmaterial att första gången de kom i kontakt med materialet så skedde det av misstag. En tredjedel såg det första gången när de var 13 år eller yngre.
Om blockeringen förhindrar att folk hittar materialet av misstag är det därför "jättebra", enligt Joleby.
Även bland de som aktivt söker upp materialet kan stoppskärmen ha ett stort värde, bland annat genom en känsla att de kanske inte är så anonyma som de tror, enligt henne.
— Det kan ha en avskräckande effekt, att de stannar upp och reflekterar.
Bryter normalisering
Den som söker på övergreppsmaterial kommer lätt i kontakt med likasinnade på forum, där det sägs att det inte är farligt att titta på materialet, att det är normalt och att man inte ska skämmas.
— De här stopprutorna kan bidra till att man kan bryta den normaliseringen lite, visa att alla inte tycker att det här är okej, att det till och med är olagligt, säger hon.
