De är runt tio personer, de som kan – som har kompetensen att ta sig igenom luftslussar, ta på sig skyddsdräkter, handskar och hantera prover som skrämmer de flesta. Här på Folkhälsomyndighetens säkerhetslaboratorium med högsta skyddsklassen analyseras obehagliga smittor som rabies och ebola. Om det skulle dyka upp ett misstänkt fall av ebola nu under det pågående utbrottet i Kongo-Kinshasa är det hit det kommer.
Hur transporterna sker beror på typ av smitta.
— Vi har avtal med budfirmor som är vana vid att hantera farligt gods så man kan säga att proven åker taxi hit, säger Johan Aarum, chef för enheten för beredskaps- och smittskyddsdiagnostik .
Gemensamt för proverna är att de är ovanliga smittor, ofta från personer som varit ute och rest. På plats tas de emot av personal med nödvändig skyddsutrustning. Det kräver en del träning att utföra alla moment med de till synes otympliga skyddskläderna.
— Man vänjer sig och vi tränar regelbundet, säger Ryan som arbetat på säkerhetslabbet sedan 2020.
Alltid två
Precis som många av sina kollegor är han biomedicinsk analytiker. I skyddsnivå 3 har personalen handskar, skyddsrock och en särskild hjälm som filtrerar luften så att inga mikroorganismer kan passera. Innan burken där provet ligger öppnas placeras det dessutom i en säkerhetsbänk.
— Vi är alltid minst två som jobbar tillsammans, säger Degmo, en av dem med dygnet runt-beredskap.
Att vara två är ett krav för att kunna bolla frågeställningar eller om något skulle hända en av medarbetarna.
Några timmar
I snitt kommer cirka ett prov varannan vecka som analyseras i något av de skyddsklassade laboratorierna. Men till det allra högsta, nivå 4, händer det betydligt mer sällan. Det är där eventuellt ebolaprov skulle hamna. Då är det en ännu mer avancerad skyddsdräkt som gäller med egen lufttillförsel.
Från det att ett prov anländer tar det mellan två och fyra timmar innan svaret är klart. När det kommer nya smittor är myndigheten i tät kontakt med bland annat WHO och forskare världen över.
Om det skulle visa sig att en patient är smittad med exempelvis ebola vårdas den på en högisoleringsenhet. I Sverige finns två sådana, en på Karolinska universitetssjukhuset och en på Linköpings universitetssjukhus.
Fotnot: Av skäl som har att göra med verksamheten anges inte efternamn på de som arbetar där.
