Kraftigt ras för Sverige i matte och läsning
Svenska 15-åringar tappar stort i den globala kunskapsmätningen Pisa. Resultaten har rasat i matematik och läsförståelse, och är tillbaka på bottennivån för tio år sedan.
Svenska niondeklassares resultat har sjunkit kraftigt i både matematik och läsförståelse, jämfört med Pisa 2018. Snittpoängen i matematik blev 482 (–21 poäng jämfört med 2018) och i läsförståelse 487 (– 19 poäng).
Det tredje kunskapsområdet, naturvetenskap, visar också en försämring, men den är inom felmarginalen: 494 (–6 poäng).
Läs- och matematikresultaten ligger nu åter på den sämsta nivån under 2000-talet. Poängen faller till 2012 års nivå, och då talades det om en Pisachock. Sverige har tappat så gott som allt av de förbättrade resultaten efter 2012, konstaterar huvudansvariga OECD i sin internationella rapport.
Singapore bäst av alla
Pisa är världens största elevstudie, med 81 deltagande länder/regioner 2022. Av dessa har Singapore överlägset bäst resultat. Japan är bäst av OECD-länderna, Estland har det bästa resultatet i Europa och Danmark och Finland de bästa i Norden.
Trots tappet ligger Sverige fortfarande över OECD-snittet i samtliga tre ämnen. Det kan förklaras med att flertalet andra länder också backat sedan 2018.
Faktum är att resultaten aldrig sjunkit så mycket från en Pisaomgång till en annan. I medeltal har OECD-länderna backat 15 poäng i matematik och 10 poäng i läsning. Tio poäng motsvarar, i grova drag, ett halvt läsårs kunskaper.
“Covid-19 verkar vara en självklar orsak till den dramatiska nedgången”, skriver OECD men konstaterar att fler faktorer spelar in. Den generella nedgången i läsning och matematik började nämligen långt före pandemin. Dessutom kunde en del länder bibehålla eller till och med förbättra resultaten i Pisa 2022, trots pandemin. Dit hör exempelvis Japan.
De svenska skolorna hölls som bekant öppna i relativt hög utsträckning under pandemin. Men OECD kan inte se någon tydlig skillnad i resultattrend mellan länder som Sverige och länder som hade långa perioder av skolstängning.
Ökade gap
Pisarapporterna belyser också skillnader inom ett land, och även där finns det oroande signaler för svensk skola. Exempelvis har gapet mellan de svagast presterande och de bäst presterande ökat i både matematik och naturvetenskap. I matematik var det generellt försämrade resultat i hela den svenska elevgruppen, men de svagaste eleverna tappade mest.
Elevernas hembakgrund spelar fortsatt stor roll för resultaten. Den fjärdedel elever med de mest gynnade hemförhållandena presterar i snitt 99 poäng bättre i matte än den fjärdedel med de minst gynnade hemförhållandena. Denna resultatskillnad har ökat i Sverige sedan 2012.
Elever med utländsk bakgrund kommer i högre utsträckning från socioekonomiskt svagare hem. Men om den faktorn rensas bort finns det fortfarande en resultatskillnad mellan elever med utländsk respektive svensk bakgrund. I matematik är den skillnaden 34 poäng, till förmån för elever med svensk bakgrund.
Ytterligare ett negativt besked: I läsning är skillnaden fortsatt jättestor mellan killar och tjejer: killarna får 37 poäng mindre än tjejerna. Och ett riktigt negativt besked är att 30 procent av de 15-åriga killarna är svaga läsare. Bland tjejerna är andelen 18 procent.
