Grannar oense om hårda tag och mer övervakning
Längre straff, visitationszoner och mer kameraövervakning. Invånare med utländsk bakgrund i utsatta områden tror mer på hårdare tag mot gängkriminalitet än sina grannar med svensk bakgrund, enligt en ny undersökning från Järvaveckan.
"Delrapport 1: Gängbrottsligheten och hur den kan bekämpas" har undersökt vad folk – i och utanför utsatta områden – anser om olika brottsbekämpande åtgärder.
Man har bland annat kommit fram till att:
— Bland invånare med utländsk bakgrund i utsatta områden är det större andel som tror att repressiva åtgärder kan få mycket stor effekt eller ganska stor effekt mot gängbrottslighet.
— Man frågade bland annat om dubbla straff för gängkriminella, visitationszoner, sänkt straffmyndighetsålder och införandet av anonyma vittnen.
— Tilltron till förebyggande åtgärder och att minska de ekonomiska klyftorna samtidigt är hög – även om den är något lägre för de med utländsk bakgrund.
— De med utländsk bakgrund tror mindre på att ökad polisiär närvaro skulle minska brottsligheten än de andra.
Utländsk bakgrund betyder här personer som är födda utomlands eller som är födda i Sverige och som har utrikes födda föräldrar.
Undersökningen är utförd av Indikator Opinion på uppdrag av Järvaveckan Research. Totalt deltog drygt 4 300 personer.
Man har också undersökt försvarsvilja och förtroende för olika myndigheter. Dessa delar presenteras längre fram i vår.
Källa: Järvaveckan Research
Enligt nya undersökningen "Gängbrottsligheten och hur den kan bekämpas" har boende i utsatta områden ungefär samma inställning till repressiva åtgärder som resten av Sverige. 75 procent är till exempel positiva till mer kameraövervakning – jämfört med 84 procent bland övriga svenskar.
Något som sticker ut är skillnaden mellan dem med utländsk och svensk bakgrund i utsatta områden. Till exempel tror 46 procent av personerna med utländsk bakgrund att så kallade visitationszoner kan få stor effekt mot gängbrottsligheten. Bland dem med svensk bakgrund tror 37 procent samma sak.
Ahmed Abdirahman, grundare och vd för Järvaveckan, tycker att resultatet är uppseendeväckande.
— När man diskuterar dessa frågor talar man sällan med människorna i utsatta områden och man tror inte att det finns stöd för sådana förslag. Det finns väldigt många fördomar om hur boende i utsatta områden ser på polisen och på aktuella politiska förslag, säger han.
"Fattigdomen större"
Han gissar att resultatet kan bero på att gängbrottsligheten i utsatta områden ofta drabbar folk med utländsk bakgrund hårdare än de med svensk.
— Och många med utländska rötter har en bakgrund från länder där man har mycket mer repressiva åtgärder när det kommer till lag- och ordningsfrågor, men mer kunskap behövs för att kunna dra några säkra slutsatser.
Samtidigt är det fler i utsatta områden än i resten av landet som tror att minskade ekonomiska klyftor i samhället leder till minskad brottslighet.
— Fattigdomen är större i de utsatta områdena i jämförelse med övriga Sverige. Så det förvånar inte, säger Abdirahman.
"Förstör tilltron"
Några dörrar bredvid Järvaveckans kontor i Rinkeby finns en affär där Tesfu Bahlbi säljer lite allt möjligt – parfymer, väskor och eritreanska böcker. Fler poliser i området och visitationszoner låter som bra förslag, tycker han.
— Det är nog bra för säkerheten.
Inte för att han känner sig särskilt otrygg, varken här eller i Barkarby där han bor. Men han uppskattar när polisen är på plats och håller koll.
— Jag litar på polisen, säger Tesfu Bahlbi.
På gatan utanför passerar Harriet Mirembe med ett par matkassar. Hon är inte lika övertygad. Tuffa tag och visitationszoner kommer mest bara att förstöra den tillit som polisen har i området, tror hon.
— Det blir nog mest invandrare som påverkas, och många av oss har ju flytt från just sådant här. Jag har en 18-årig son och jag är orolig för att han blir utpekad – han är ju en lång, mörk och kraftig kille. Jag hoppas att polisen kan bemöta folk på rätt sätt.
