Därför är hållbarheten olika på Arlas grädde

Den svenska mejeritillverkaren Arla har sedan 1800-talet arbetat med att producera och distribuera mjölk och mejeriprodukter till svenska butiker och hushåll.

När det kommer till mejeriprodukter har möjligheten att förlänga hållbarheten utvecklats med tiden. Ett steg i det ledet var när pastöriseringskrav på mjölk infördes i Sverige 1937. 

Arla omsätter miljarder – så byggdes mjölkimperiet

Därför pastöriseras mejeriprodukter

Att lågpastörisera mjölk innebär helt enkelt att den hettas upp till minst 72 grader, vilket gör att bakterier dör och hållbarheten förlängs. Det finns även de mjölkprodukter som högpastöriseras och då hettas upp till 90-95 grader, till exempel filmjölk och yoghurt.

Men det är inte bara tekniken som utvecklats. Det finns även ämnen som kan tillsättas för att göra just hållbarheten längre. Ett sådant är det proteinbindande ämnet karragenan, som bidrar till att fettet i grädden fördelas jämnt. Men det bidrar även till att förlänga dess livslängd.  

Miljonregn i Arlas ledning – samtidigt höjs priserna

Arla: Därför skiljer hållbarheten i grädden

I en intervju med Nyheter24 förklarar Arlas presschef, Max Wallenberg, varför ämnet används i den ena grädden men inte den andra.

– Vi använder karragenan för att stabilisera grädde och undvika gräddsättning i vissa produkter med längre hållbarhet. Med gräddsättning menas att grädden skiktar sig och fett kan klumpa ihop sig och lägga sig på ytan av produkten, säger han och tillägger:

– Den 36-procentiga grädden har längre hållbarhet och där kan gräddsättning bli ett problem innan hållbarhetstiden går ut. Den 40-procentiga vispgrädden har dock kortare hållbarhet, så där behövs inte karragenan för att förhindra gräddsättning.

Vad är egentligen skillnaden mellan Arlas yoghurt och kvarg?

Därför äter vi marsipantårta första torsdagen i mars – enligt konditorn