Värnpliktiga i Natoinsats - känslig fråga

Försvarsberedningen, där alla partier är med, har haft i uppdrag att bland annat se på hur färdigutbildade värnpliktiga ska få användas i Natos kollektiva försvar. Både i fred och i krig.

Men något svar kommer inte när beredningens rapport presenteras på fredag. Frågan har visat sig vara mer komplex än vad man trott, inte bara juridiskt.

— Om man pekar på någon och säger att nu använder vi värnplikten så du får vara utomlands i tre månader utan att du själv valt det, är en stor praktisk fråga för den enskilde personen, säger Hanna Gunnarsson, Vänsterpartiets försvarspolitiska talesperson.

— Man lämnar sitt hem, sin familj, sitt ordinarie jobb.

Kan bli strid

Enligt uppgift till TT har man i försvarsberedningen bland annat diskuterat vad det skulle innebära om värnpliktiga används i Lettland i en insats som börjar i fred, men som övergår i ett skarpt läge med strider.

Vänsterpartiets linje är att fredstida insatser utomlands ska lösas på samma sätt som Sverige gjort tidigare, även när Sverige nu är med i Natos kollektiva försvar. Det vill säga att deltagande ska vara frivilligt och bygga på en anställning.

När regeringen fått frågor om hur den ser på hur värnplikten ska få användas har man hänvisat till att det utreds i försvarsberedningen. Enligt uppgift till TT kommer dock beredningens rapport att konstatera att frågan behöver belysas ytterligare. I rapporten understryks vikten av att nå så bred politisk enighet som möjligt, till exempel genom att låta en parlamentarisk grupp ta sig an frågan.

— Värnplikten har ett stort stöd i Sverige, för om något allvarligt händer måste vi alla vara med och hjälpa till, säger Gunnarsson.

— Men om vi använder den i ett läge där folk inte uppfattar någon krigsfara mot Sverige, då finns en risk för att legitimiteten minskar.