I början av veckan lämnade Henrik Landerholm sin tjänst som nationell säkerhetsrådgivare. Orsaken är att han utreds för brott efter slarv med sekretessbelagda handlingar, vilket lett till en medial följetong.
I kölvattnet av alla turer kring Landerholm har samtliga fyra oppositionspartier – S, MP, C och V – anmält statsministern till riksdagens konstitutionsutskott (KU).
För tillfället förbereder KU ett antal frågor i varje ärende, som därefter kommer att skickas till Regeringskansliet för svar. Under april sker sedan utfrågningar.
— Det brukar normalt sett avslutas med statsministern sista fredagen i april, säger Hans Ekström.
"Måste offra några"
I slutet av maj har KU en presskonferens där utskottet kommer med sina ställningstaganden.
— Oavsett vem som sitter på regeringssidan så kan man väl enkelt säga att alla inser att man så att säga måste offra några statsråd där det finns berättigad kritik emot dem. Men sedan brukar det bli besvärligt för regeringssidan när det närmar sig statsministern – och det gäller oavsett färg, konstaterar Hans Ekström.
Anmälningarna handlar om hur lång tid det tog innan handlingar blev offentliga, om glömda sekretessbelagda dokument och om Kristerssons vänskap med Landerholm påverkade Regeringskansliet att inte polisanmäla. Men även om hur själva rekryteringen av Landerholm har gått till.
Redan granskad
I nuläget är det alltså för tidigt att säga vad som kommer att hända med KU-anmälningarna.
— Men man kan väl gissa att det kommer att bli utfrågningar i något eller några av de här ärendena runt Landerholm, det tror jag att man kan säga, säger Hans Ekström.
Konstitutionsutskottet granskade redan våren 2023 tillsättningen av Henrik Landerholm, då specifikt hans nära relation till Ulf Kristersson och frågan om jäv, utan några synpunkter.
— Nu måste vi, tycker vi på oppositionssidan, att man måste göra om prövningen av tillsättningen, om det gick rätt till – om det eventuellt blev säkerhetsskador av att man inte följde ordinarie anställningsrutiner, säger Hans Ekström.
