Förhandlingar som pågått under våren är nu avslutade och under torsdagen ska en färdig uppgörelse presenteras. Det handlar om sammanlagt ytterligare 300 miljarder kronor i satsningar på militärt och civilt försvar.
Genom denna uppgörelse når Sverige enligt svenska politiker upp till krav om att EU-länderna ska lägga minst 3,5 procent av BNP på sitt militära försvar och 1,5 procent av BNP på det civila försvaret - krav som Nato väntas fatta beslut om vid toppmötet i Haag under nästa vecka.
Enligt uppgörelsen ska en upprustning av det militära försvaret på 250 miljarder kronor de kommande åren finansieras av lån. Pengarna ska bland annat gå till inköp av mer luftvärn, ammunition och utbyggda markstridskrafter. Resterande 50 miljarder kronor ska också lånefinansieras och läggas på civilförsvar, som viss sjukvård, infrastruktur och utbyggt beredskapslager av livsmedel, medicin och drivmedel.
Partierna är däremot oense om hur kostnaden för lånen ska finansieras. Enligt Tidöpartierna ska det ske genom tillväxt, medan Socialdemokraterna kräver en beredskapsskatt. Uppgörelsen sker utöver det försvarsbeslut som riksdagen fattade i höstas.
