Hjärnan innehåller över 86 miljarder nervceller och i decennier har det debatterats huruvida nya endast bildas tidigt i livet. Flera studier genom åren har dock visat att nya nervceller kan bildas hos vuxna i hippocampus. Men det har i många år diskuterats hur det faktiskt går till.
Forskare vid Karolinska institutet (KI) och Chalmers tekniska högskola ger nu bevis på att de ursprungsceller som behövs existerar i hippocampus – som är viktig för inlärning, minne och förmågan att reglerna känslor. KI kallar studien, som publicerats i tidskriften Science, övertygande.
— Med det här faller en pusselbit på plats om hur det går till, säger Jonas Frisén, professor i stamcellsforskning vid institutionen för cell- och molekylärbiologi vid KI, som lett studien.
Undersökt med AI
Vissa tidigare studier har dock visat att ursprungscellerna inte finns och det har gett upphov till debatten om nybildningens betydelse och omfattning. Men den nya studien har tagit ett bredare grepp, enligt Jonas Frisén.
— Vi tittade på alla gener samtidigt i varje cell, flera hundra tusen enskilda celler, så även om de var få så skulle vi ha en chans att hitta dem.
Först studerades barnhjärnor där ursprungsceller enkelt hittas. Informationen gavs sedan till en AI som använde det för att undersöka vuxnas hjärnor. Med hjälp av AI kunde 400 000 celler från vävnad av 25 personer studeras.
— På det sättet fick vi fram sådana celler (ursprungsceller), och på olika sätt validerade att de var vad vi sökte och kunde jämföra hur de såg ut med motsvarande celler hos andra däggdjur.
Rörelse ger nya celler
Vissa vuxna hade väldigt många medan andra hade knappt några. Djurförsök härleder det till både genetik och omgivningens påverkan – speciellt fysisk aktivitet.
— Om man stoppar in ett ekorrhjul i en bur till en mus så ungefär fördubblar den nervcellsbildningen i den här delen av hjärnan.
Forskningen kan ge fördjupad förståelse för diagnoser, då det bland annat finns indikationer om att nybildning minskar vid alzheimers. Djurförsök har också visat att antidepressiva läkemedel i stället ökar nybildningen.
— Det är möjligt att några av världens mest sålda läkemedel, antidepressiva som tas av en stor del av Sveriges population, faktiskt påverkar den här processen. Det är sådant som gör det lättare för oss att studera när vi vet vilka celler vi ska titta på.
