Friskolor kan möta hårdare krav efter nytt förslag

Regeringen vill skärpa reglerna för friskolor.

Förslagen handlar bland annat om att friskolor ska ha bättre koll på sin ekonomi, kunna visa att verksamheten är långsiktig och redovisa tydligare hur pengarna används.

Regeringen vill också stoppa vissa typer av uttag av pengar ur verksamheten, till exempel när en ny skola startas, när en skola får nya ägare eller när en skola fått kritik vid tillsyn.

Tanken är att pengarna som går till skolan också ska användas i skolan.

“Gör det svårare att flytta resurser”

Andreas Mörck, förbundsdirektör för Almega Utbildning, beskriver den största praktiska förändringen som en kombination av flera olika förslag.

– Det är inte bara ett enskilt förslag, utan summan av dem. Värdeöverföringsförbud och krav på att varje skola särredovisar sin ekonomi gör det svårare att flytta resurser dit de bäst behövs, säger han till Nyheter24.

Enligt Mörck påverkas inte bara de skolor som regeringen vill komma åt.

– Tillsammans skrivs spelreglerna om för alla som driver friskola, inte bara för de oseriösa man säger sig vilja komma åt.

Regeringen menar i sin tur att skärpta krav behövs för att stärka kvaliteten och långsiktigheten i friskolesektorn.

MISSA INTE: Elever kan få nytt slutprov – här är programmen som berörs

Kan elever påverkas av kraven?

En viktig fråga är vad förändringarna kan betyda för elever och föräldrar.

Enligt regeringen ska förslagen bidra till mer stabila skolhuvudmän och minska risken för att offentliga pengar används på fel sätt.

Men Almega Utbildning ser en risk för att mer tid och resurser behöver läggas på administration.

– Ja, det är klassrummet som drabbas först. Varje krona och timme som går till administration och juridik går inte till eleverna, säger Andreas Mörck.

Han lyfter att många barn och elever i dag går i fristående verksamheter.

– I dag har 420 000 barn och elever själva valt en friskola, och nästan åtta av tio av dessa går i en aktiebolagsdriven skola. De berörs alla av ett tyngre regelverk, medan de kommunala skolorna inte omfattas av samma krav.

Färre friskolor kan starta

En annan möjlig effekt är att det kan bli svårare att starta nya friskolor.

Regeringen föreslår bland annat skärpta krav på att enskilda huvudmän ska kunna visa att verksamheten har långsiktiga intentioner och ekonomiska förutsättningar.

Andreas Mörck menar att det kan höja trösklarna för nya skolor.

– För nyetableringar höjs trösklarna för högt, där en pågående tillsyn någonstans i en koncern kan blockera godkännanden. Detta kommer få konsekvenser som politikerna som värnar valfrihet inte har förstått.

Han pekar också på att många friskolor redan har begränsade marginaler.

– Friskolors vinstmarginal ligger på i snitt runt tre procent samtidigt som friskolor, enligt statistik från SCB och Skolverket, redan i dag får 11 000–17 000 kronor mindre per elev. Lägger man nya kostnader ovanpå det blir det oerhört svårt att gå runt.

Om en friskola lägger ned

I regeringens förslag finns också nya regler om skolnedläggningar.

En huvudman som planerar att lägga ned en skolenhet ska enligt förslaget anmäla det till kommunen i förväg. Tanken är att kommunen, eleverna och vårdnadshavarna ska få bättre framförhållning.

Men om en friskola faktiskt lägger ned kan kommunen behöva ordna nya skolplatser.

– När nya lagar leder till att en friskola tvingas stänga måste kommunen ta emot eleverna, ofta med kort varsel och utan extra resurser, säger Andreas Mörck.

Han menar att det kan bli en svår situation för kommunerna.

– Paradoxen är att en politik som säger sig vilja städa i sektorn i stället riskerar att tvinga fungerande skolor att ge upp och vältra över ansvaret på kommunen.

MISSA INTE: Ny plan för svenska skolan 2026 – det här måste du veta