Den största förändringen som föreslås innebär att den som vill ta hit en anhörig måste ha bott i Sverige i minst två år innan en ansökan kan prövas.
Målet som regeringen och stödpartiet SD ställt upp för utredningen var att föreslå regler som gör att Sverige inte tar emot fler anhöriginvandrare än vad EU:s miniminivåer kräver.
— Den principiella och viktiga ändringen som utredningen föreslår är att rätt till uppehållstillstånd bara ska föreligga i sådana fall där EU-rätten kräver det, säger utredaren Ingrid Utne på en pressträff.
Utöver krav på att bo i Sverige minst två år innan ansökan ska de sedan tidigare skärpta försörjningskraven gälla i fler fall än i dag. Försörjningskraven ska också prövas när uppehållstillstånd ska förlängas, inte bara vid den första ansökan.
Anhörigkretsen ska begränsas
En annan skärpning blir att kretsen som räknas som anhöriga snävas in. Enbart make, maka, sambo och barn under 18 år kan komma hit, inte gamla föräldrar som i dag. Det blir inte heller möjligt att ta hit en partner i en ny relation, om man inte är svensk, nordisk eller EU-medborgare.
På senare tid har flera fall uppmärksammats där barn måste lämna landet när de fyllt 18 och då betraktas som vuxna. Utredaren föreslår att det ska finnas övergångsregler så att en 18-åring som till exempel går på gymnasiet, bor hemma och är beroende av sina föräldrar inte ska utvisas.
Det är svårt att säga hur stor effekt förslagen kan få på antalet anhöriginvandrare. Regelverket är komplext och det hänger också ihop med hur många som söker asyl.
Bra verktyg
Men Johan Forssell tycker att utredningen ger flera bra verktyg.
— Ska man ta anhöriga till Sverige måste man veta att det verkligen finns en ordentlig inkomst, att det finns en bostad av tillräcklig storlek och att man är etablerad i landet. Har man en väntetid så ökar förutsättningarna för det, säger han.
Arbetskraftsinvandrare undantas från de flesta av de föreslagna förändringarna, liksom svenska, nordiska och EU-medborgare.
Förändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2027.
