Under Geologins dag på Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm ställs rymdstenen ut och forskare finns på plats för att svara på frågor om det sällsynta fyndet.
Det var den 7 november 2020 som en stor bolid kom in i atmosfären med ett brak och lyste upp himlen innan den slog ned nära byn Ådalen utanför Enköping. Det var det första säkra meteoritnedslaget i Sverige på drygt 60 år och meteoritjägare från hela landet samlades för att leta efter resterna.
Det var till slut geologerna Anders Zetterqvist och Andreas Forsberg som hittade den 14 kilo tunga meteoristenen och lämnade den till Naturhistoriska riksmuseet för förvaring i väntan på ett avgörande i ägandefrågan. Markägaren, greve Johan Benzelstierna von Engeström, ansåg att stenen tillhörde honom då den slagit ner på hans egendom och saken blev en rättslig tvist.
Unikt fall
Geologerna vann över markägaren i tingsrätten men förlorade i hovrätten som ansåg att meteoriten var fast egendom och att det var markägaren som hade rätt till den.
Fallet är dock unikt och lagstiftningen gav inte någon tydlig vägledning. Man får inte ta sten från annans mark enligt brottsbalken, men för fornfynd finns det särlagstiftning. Meteoriter nämns inte över huvud taget.
Högsta domstolen beslutade att upp fallet och i augusti kom domen: stenen är lös egendom och tillhör därmed upphittarna.
Högt värde
Naturhistoriska riksmuseet för nu en dialog med ägarna om möjligheten att få behålla järnmeteoriten – som vid upphittandet var i mycket gott skick – för att både kunna forska på den och visa upp.
”Den har ett högt vetenskapligt värde och kan ge forskarna ledtrådar bland annat om hur jordens kärna bildades och om solsystemets tidiga utveckling”, skriver museet i ett pressmeddelande.
