Under den svenska Natoprocessen lyftes Turkiets motstånd mot Sverige fram som bromsklossen, där landet bland annat hade åsikter om den svenska terrorlagstiftningen. De återkommande koranbränningarna ska också ha försvårat tillträdet i mars 2024.
Men bokaktuelle Tobias Billström, som satt vid förhandlingsbordet, målar upp en annan bild. Enligt honom var det en flygplansförhandling om F-16 mellan Turkiet, Grekland och USA som förhalade processen. Det fanns ett motstånd inom USA att sälja F-16 till Turkiet så länge det fanns spänningar med Grekland, som sedermera begravde stridsyxan och försäljningen kunde genomföras.
Kunde inte säga något
— Det var ingen som kopplade ihop triangeln av flygplansförsäljning mellan Grekland, Turkiet och USA, och att det egentligen var det viktiga. Men på grund av att vi inte kunde säga något, satt medierna fast i bilden av att det fanns ett turkiskt motstånd mot Sverige, säger han till tidningen.
Försäljningen ska därmed gjort att Turkiet till slut ratificerade Sveriges Natoansökan.
Mindre organisation
Billström anser även att ”det har blivit väldigt uppenbart” att det behövs en översyn av Sveriges nationella säkerhetsråd som tillkom när regeringen tillsattes. Det har stormat kring den nationelle säkerhetsrådgivaren, där Henrik Landerholm friats i tingsrätten för att ha glömt hemliga dokument och hans efterträdare, ambassadör Tobias Thyberg, slutade efter tolv timmar när privata bilder läcktes.
Enligt Billström borde den nationelle säkerhetsrådgivaren vara politiskt tillsatt och organisationen borde vara mindre.
— Alla specialorgan har en tendens att svälla om man inte avgränsar dem, säger han till tidningen.
Varför Billström valde att avgå som utrikesminister efter endast två år på posten mellan 2022 och 2024 ger han inga nya svar på.
