Priset på vatten är något många kanske tar för givet, tills räkningen kommer. Men nu väntar nya höjningar i stora delar av landet, och skillnaderna mellan kommunerna är större än man kan tro.
I takt med att Sveriges VA-system åldras och nya miljökrav ställs från både EU och nationella myndigheter, tvingas allt fler kommuner justera sina taxor. I vissa fall handlar det om små höjningar, i andra om flera hundralappar per månad.
Hur mycket dyrare blir det, och varför? Nyheter24 har pratat med en expert på Svenskt vatten, som granskat rapporterna och kartlagt var det kan drabbas hårdast.
Vattenräkningen ökar – här kan det bli dyrast
Vatten- och avloppstaxan, den så kallade VA-taxan, stiger i hela landet inför 1 januari 2026. Enligt Svenskt Vattens senaste rapport är den genomsnittliga höjningen 11 procent, vilket innebär att ett vanligt småhus nu får räkna med en årskostnad på närmare 11 700 kronor. Men i flera kommuner kan det bli dyrare än så.
– I små kommuner med få invånare och stora avstånd blir effekten större, säger Erik Karlsson, strateg på Svenskt Vatten, till Nyheter24.
Rekordökningar – men variationen är stor
Även om årets höjning inte når upp rekordnivåer från ifjol 2024, då taxorna ökade med i snitt 14 procent, så rör det sig fortfarande om en historiskt hög nivå. Inte sedan 1990-talet har VA-taxorna stigit så snabbt.
Och variationen är stor.
I Gävle höjs taxan med 109 kronor i månaden för ett genomsnittligt småhus. I Östhammar handlar det om 92 kronor, medan Ockelbo och Älvkarleby ligger något lägre, med höjningar på 60 respektive 30 kronor i månaden, rapporterar Gästrike Vatten.
Stockholm däremot, som har landets lägsta genomsnittliga VA-kostnad för ett bostadshus, höjer också, men i en långsammare takt. Där väntas en ökning med omkring 50 kronor i månaden för både lägenheter och villor, enligt Stockholm, Vatten och Avfall.
Svår att förutse vinnare och förlorare
Vilken kommun som drabbats hårdast är svårt att säga, menar Erik Karlsson.
– Det finns många faktorer som påverkar en taxahöjning. Dels har det att göra med hur aktiva kommunerna är, vissa kanske driver stora investeringar, och andra inte, förklarar Erik.
Enligt han är det särskilt i mindre kommuner som höjningarna slår hårdast.
– Rent generellt kommer en liten kommun drabbas hårdast i och med att de har förnyelsebehov och har så pass lite människor på en stor yta, jämfört med till exempel Stockholm.
Ökningen kan bli 20 000 kronor – per år
I vissa fall kan höjningarna innebära flera hundralappar extra per månad för hushållen. I extrema fall talar vi om upp till 20 000 kronor i årsavgift för vissa typer, enligt Karlsson.
Och mer väntar.
De kommande åren väntas kostnaderna fortsätta stiga, bland annat på grund av klimatförändringar, nya EU-direktiv och omfattande behov av att byta ut gamla ledningar och anläggningar. Dessutom har många kommuner skjutit upp höjningar tidigare år, något man nu måste kompensera för.
– Vanligtvis gör alla kommuner sina taxarevideringar nu under hösten och sedan börjar det att gälla från och med 1 januari. Där ser vi också att kommunerna har blivit mycket bättre på att se över sin taxa. Tidigare, då inflationen var lägre, fanns det kommuner som inte såg över sin taxa årligen, konstaterar Karlsson.
.jpg)