Sveriges trygghetssystem bygger för det mesta på tillit, särskilt när det gäller pensionärer. Personer som har levt ett långt liv och som behöver ekonomiskt stöd, men vad händer när tilliten missbrukas?
Vissa har nämligen hittat kryphål i systemen, och konsekvenserna är långt ifrån allvarliga, trots att det rör sig om skattepengar.
Missa inget viktigt, följ oss på GoogleEn ny granskning avslöjar hur en grupp pensionärer fuskat till sig bostadstillägg, utan att myndigheterna visste om det. Och de flesta slipper faktiskt straff.
Pensionärernas teknik – blåser systemet
Bostadstillägg är en förmån som ska hjälpa äldre individer att klara sin boendekostnad, men i praktiken hamnar pengarna ofta hos personer som inte ens bor kvar i landet.
Granskningar visar att vissa pensionärer medvetet uppger falska adresser, hyr ut lägenheterna svart eller helt enkelt tar sitt pick och pack och drar utomlands – utan att meddela myndigheterna. Samtidigt fortsätter pengarna cashas in varje månad, orörda.
Myndigheternas kontrollsystem har stora brister. Pensionsmyndigheten, som ansvarar för utbetalningarna, saknar i dag möjlighet att systematiskt kontrollera om mottagaren verkligen bor där de påstår. Istället är man beroende av tips från allmänheten eller andra myndigheter. Och i många fall kommer tipsen alldeles för sent, om de ens kommer överhuvudtaget.
– I slutändan ska pengarna hamna rätt. Det är skattemedel vi pratar om och de ska hamna i rätt ficka, säger Lisa Nordenhäll, enhetschef på Pensionsmyndigheten, till Hem & Hyra.
Bidrag hela livet – utan kontroll
När bostadstillägg blir godkänt, gäller beslutet ofta på obestämd tid. Någon automatisk kontroll av uppgifterna sker inte, så länge inga misstankar dyker upp. Detta har skapat ett system där fusk lönar sig, och där uppsåtliga fel kan pågå i åratal.
Enligt Pensionsmyndigheten har 904 fall av misstänkt bidragsfusk anmälts till polis de senaste fem åren. Men endast 20 av dessa har blivit dömda. Det totala beloppet som dessa fällts för uppgår till hela 2,4 miljoner kronor, vilket är en liten del jämfört med de 734 miljoner kronor som myndigheten krävt tillbaka samma period.
Många tar flyget utomlands
En av de vanligaste orsakerna till varför polisen lägger ner utredningar om fusk är att personen i fråga har lämnat landet. I vissa fall är det oklart om mottagaren ens lever. Enligt Skatteverket finns över 200 000 fel i folkbokföringsregistret, bland annat personer som står skrivna i Sverige trots att de inte längre bor här.
Små straff – men stora vinster
Pensionärerna som faktiskt åker fast, får milda straff, som många anser är för vagt. En man som i tre års tid bott i Irak men ändå fått svenska pensioner och bidrag dömdes till böter på 5 000 kronor, trots att han "tjänade" närmare 400 000 kronor felaktigt. En annan kvinna som dolt inkomster från USA fick betala tillbaka en del av summan och dömdes till villkorlig dom, samt böter på 12 000 kronor, rapporterar Hem & Hyra.
Böter är alltså den vanligaste påföljden, även för de som cashat in över hundratusentals kronor felaktigt.
Vad gör man för att stoppa fusket?
Svenska myndigheter har börjat ta krafttag mot välfärdsbrott. Den nyinrättade Utbetalningsmyndigheten ska samordna insatser mot felaktiga utbetalningar, och det diskuteras nya metoder som gränskontroller vid flygplatser för att kontrollera bosättning. Men när det gäller pensionärer är verktygen fortfarande begränsade.
Inom Pensionsmyndigheten arbetar i dag ett 30-tal personer heltid med att utreda fusk. Men myndigheten medger att de saknar resurser för att kontrollera alla.
