COP30: COP ("Conference of the Parties") syftar på parterna i FN:s klimatkonvention. De möts varje år och konferensen i Belém är nummer 30 i ordningen.
UNFCCC: Förkortning för FN:s klimatkonvention (United Nations Framework Convention on Climate Change) som ska begränsa de globala utsläppen. För att låta extra insatt säger du "U-N-F-triple-C" i engelskspråkiga sammanhang.
Missa inget viktigt, följ oss på GoogleIPCC: FN:s klimatpanel (Intergovernmental Panel on Climate Change) som sammanställer den bästa tillgängliga vetenskapen om klimatförändringarna.
Parisavtalet: Juridiskt bindande överenskommelse från 2015 som enade världens länder i ett avtal för att tackla den globala uppvärmningen och minska utsläppen av växthusgas.
NDC: En förkortning som är särskilt bra att ha koll på i samband med klimatmötet. Den handlar om nationella klimatåtaganden ("nationally determined contributions") som beskriver hur olika länder ska nå Parisavtalets mål. Nya, uppdaterade NDC:er skulle ha lämnats in i februari i år, sedan flyttades deadline fram till september. Trots det har det dragit ut på tiden, och många saknas fortfarande. EU lämnade in sin NDC med mindre än en vecka kvar till mötet.
1,5 grader: Syftar på Parisavtalets mål att begränsa den globala uppvärmningen till väl under 2 grader, helst 1,5 grader, jämfört med förindustriell tid. Världen har dock redan värmts upp till 1,2 grader och många bedömare anser att 1,5-gradersmålet är omöjligt att uppnå.
TFFF: Står för Tropical Forests Forever Facility och är en ny global fond som lanseras av värdlandet Brasilien vid COP30. Förslaget syftar på att bevara tropiska skogar, länder ska kompenseras om de behåller träden och en del av medlen ska avsättas till ursprungsbefolkningar.
CBAM: EU:s koldioxidtull där importörer av stål, cement, aluminium och konstgödsel måste betala extra om deras varor tillverkats i länder som inte har lika hårda klimatkrav som EU. Anses av vissa länder vara protektionism snarare än klimatarbete.
Klimatfinansiering: Vid förra årets möte beslutades att rika länder ska ge 300 miljarder dollar per år med start 2035 till utvecklingsländer för att hjälpa dem att begränsa sina utsläpp och hantera klimatförändringarna. Nu ska en plan för det presenteras.
Negativa utsläpp: Handlar inte om utsläpp med dålig inställning utan om att suga upp, samla in eller på andra sätt ta hand om koldioxid som redan har släppts ut i atmosfären. Det kan handla om skogsplantering, koldioxidinlagring från biobränsle och infångning av koldioxid från luften. Kallas även minusutsläpp.
Nettonollutsläpp: Strävan efter att få ner utsläppen så mycket som möjligt och kompensera det som ändå släpps ut med negativa utsläpp.
Antropogena utsläpp: Utsläpp som är orsakade av människor, i motsats till utsläpp som uppstår i naturen.
Kolsänkor: Något som långsiktigt fångar upp koldioxid från atmosfären genom att binda den. Skogar, kärr och hav är exempel på kolsänkor.
Utsläppsmarknader (carbon markets): Handlar förenklat om att företag och länder ska kompensera för sina utsläpp genom att köpa utsläppsrätter av dem som tar bort eller minskar utsläppen.
Mitigation (dämpande åtgärd): När det handlar om klimatet betyder det engelska ordet ”mitigation” helt enkelt utsläppsminskningar.
Adaptation (anpassning): Handlar om hur världens länder kan anpassa sig till klimatförändringarnas effekter. Det kan handla om att ta fram system som tidigt kan varna för översvämningar eller bygga barriärer för att tackla stigande havsnivåer.
Loss and damage (förluster och skador): Kostnader för klimatrelaterade (exempelvis av oväder, översvämningar och bränder) skador och förluster för särskilt sårbara länder.
SDG: FN:s globala hållbara utvecklingsmål (sustainable development goals) spänner från klimatmål till jämställdhet mellan könen. Medlemsstaterna antog målen 2015 med en 15-årig handlingsplan, men arbetet håller alldeles för låg takt.
