Det som hände när behörighetskraven höjdes var att andelen sökande och antagna kvinnor kraftigt sjönk. Männen gynnades uppenbart av det nya kravet, summerade Universitets- och högskolerådet (UHR) tidigare i höst.
Anledningen tycks vara att männen nappade på nyordningen mer än kvinnor. Nu har lärosätet landat i att gå tillbaka till hur det var innan.
Klicka här för att följa oss på Google— Vi har ju hållit på länge med olika typer av insatser för att just öka mångfalden. Och så blev det så här, vi slog åt helt andra hållet, säger rektor Lars Strannegård.
Glädjebetyg
Prestigefyllda Handelshögskolan skärpte sina behörighetskrav i ett försök att sålla bort eventuella sökande med glädjebetyg. Handels, med Lars Strannegård i spetsen, ville helt enkelt markera mot rapporter om hur vissa gymnasieskolor ger sina elever omotiverat höga betyg.
— Vi har aldrig sett glädjebetyg som ett problem bland de studenter som kommer till oss, för de är superduktiga. Men man drabbas ju av en känsla av att man faktiskt inte kan lita på betygen, säger Lars Strannegård.
Handels krävde därför att de sökande, utöver gymnasiebetyg, skulle ha ett högskoleprovsresultat på minst 1,25 poäng för att kunna konkurrera om studieplatserna. Den nivån når cirka en femtedel av alla provskrivare i landet.
Följden blev att färre klarade behörighetsspärren, och framför allt bland kvinnorna. Av dem som till slut antogs var 29 procent kvinnor – en kraftig minskning jämfört med de närmast föregående årens 39 procent.
— Vi blev genuint överraskade av magnituden av förändringen.
Avstår från provet
Han säger att män visserligen presterar lite bättre på högskoleprovet än kvinnor, men att det inte var avgörande.
– Det landar i att kvinnor med höga betyg inte gör högskoleprovet i samma utsträckning som män gör. Man kan spekulera i vad det beror på, men vi kan bara konstatera att så ser det ut.
Handelshögskolan letar nu internationellt efter andra tänkbara urvalsmetoder, där betyg kombineras med exempelvis tester. Lars Strannegård har också visst hopp om ett nytt betygssystem. Tidigare i år föreslog regeringens utredare ett system med nationella slutprov där resultaten vägs in i slutbetygen, just för att stävja betygsinflation.
— Jag hoppas att det kommer att bli på det sättet, säger Lars Strannegård.
